I januari fick eFOLKET vara med på en av de fikaträffar som anordnas i Eskilstuna genom organisationen Äldrekontakt för att minska ofrivillig ensamhet hos äldre människor. Vi fick samtala med några av det femtontal sjuttiofem-plussare som träffas en gång i månaden. Dessa träffar är möjliga tack vare lika många Eskilstunabor som ställer upp som volontärer. Deras engagemang är inspirerande, och utbytet blev en påminnelse om privilegiet det faktiskt är att få ta del av våra äldsta medborgares perspektiv, erfarenhet och kunskap. I en kommentar från Äldrekontakt förtydligar organisationen att fikaträffarna är helt kostnadsfria för gästerna.
******
Januariträffen är något utöver det vanliga i år. Vanligtvis är det max nio gäster på en fikaträff, och man samlas hemma hos en volontär som agerar fikavärd. Men denna gång är man ett femtontal. Tack vare att restaurangen Pilkrog bjuder på lokal, fika och servering kan två grupper träffas tillsammans. Med gruppledare och volontärchaufförer är det över tjugo personer som samlas i den anrika byggnaden på Djurgården.
Först på plats är en ensam dam. Hon får ett varmt välkomnande av krögaren Lotta, som hjälper henne till rätta vid ett bord dukat med gammaldags porslin. De småpratar lite tills fler börjar anlända. Utanför fönstren i den vackra matsalen är det lätt snöfall och det är stora snödrivor att navigera för passagerarna i de personbilar som en efter en försiktigt glider fram till Pilkrogs entré.
En lågmäld, nästan vördnadsfull, stämning råder medan diverse traditionella bakverk dukas fram. Lotta och Lena passar upp på oss som hedersgäster. Kontrasten med de flesta caféer nuförtiden förstärker intrycket av en svunnen tid.
Brukar det vara så här många sorters kakor när ni träffas hemma hos en privatperson, undrar jag.
”Nej det skulle man ju inte tro”, skrattar gruppledaren Annabeth, ”men våra fikavärdar anstränger sig enormt och lagar ofta själva ett stort utbud av både salt och sött”. För varje grupp finns det fyra värdar som tar emot i sina hem ungefär en gång var fjärde månad. Tre chaufförer hämtar och lämnar gästerna i egna bilar. Annabeth (50) började som volontär och blev gruppledare när en andra grupp startade i Eskilstuna i höstas.
Jag slår mig ner vid ett bord där det sitter två damer.
Vi kommer in på ämnet tidningar och prenumerationer när jag berättar att jag är journalist. Marianne (95) får både lokaltidningen och en dagstidning levererad hem, medan Kerstin (84) numera läser lokaltidningen på nätet för en lägre avgift. Det är synd att det blivit så dyrt att prenumerera, tycker de båda, men för Marianne känns det ändå viktigt att bidra till att papperstidningar ska kunna finnas kvar.
Snart är borden nästan fullsatta och flera samtal i full gång. Grupperna är fasta, så alla medlemmar känner varandra sedan tidigare. Gruppledare och volontärer finns till hands för att se till att alla känner sig inkluderade.
När jag frågar vad hon tycker om gruppen svarar Marianne: ”den är mycket bra, men det är lite få män”, vilket är något hon tror beror på att de antingen inte lever så länge eller inte är så sociala. ”Men jag har ju inte heller gått med i hopp om att hitta en partner, jag är ju ändå nittiofem”, tillägger hon. Här inflikar Annabeth och berättar att ”en manlig deltagare träffade faktiskt sin partner genom en av våra fikavärdar”.
Just när hon säger detta kommer två herrar och slår sig ned. Dennis (93) och Thorsten (87) bor nära varandra i Mesta-området. Liksom flera andra medlemmar har de även börjat umgås privat.
”Jag tycker det är trevligt, och lagom ofta med träffarna”, säger Kerstin. ”Mer än en gång i månaden hade varit för mycket, man har ju annat att hinna med också.”
Lars önskar för sin del att träffarna vore två gånger i månaden. Han är en minst sagt aktiv åttiosexåring. Han ställer upp som chaufför för gruppen om det behövs och har nyligen börjat en buggkurs där den äldsta deltagaren är 93. ”När min fru dog tyckte jag det var trist att sitta hemma, och många av kompisarna är ju dåliga eller har gått bort”, förklarar han.
Lars tycker det är bra att det ibland organiseras fler aktiviteter utöver fikaträffarna. ”Två gånger har vi varit på bio på ABF och sett dokumentären ’Den sista resan’ och en spelfilm om Siw Malmkvists liv”, berättar han.
Jag är nyfiken på hur alla har hittat till Äldrekontakt och frågar mina bordskamrater.
”Jag såg det i ett slags reklamblad”, säger Marianne (95). ”Först trodde jag det var något fusk eller bedrägeri”, förklarar hon, ”men en släkting övertygade mig att det verkade bra och att jag skulle ansöka.”
Lars hörde talas om Äldrekontakt genom en bekant som går på samma dagverksamhet som en släkting till Krister Lindarw. Den Eskilstuna-födde artisten och designern har nämligen själv varit fika värd för en grupp i Stockholm.
Kerstin blev tipsad om gruppen av en bekant som redan var med. Hon blev glatt överraskad när hon erbjöds en plats bara en vecka efter att hon anmält intresse.
Gruppledaren Isabelle (27) har varit volontär i ett och ett halvt år. ”Alla som är över sjuttiofem och bor själva är välkomna att anmäla sitt intresse”, säger hon. Beroende på efterfrågan och antalet frivilliga som kan ställa upp finns det möjlighet att starta fler grupper, förklarar hon.
Det är kostnadsfritt att delta i gruppernas aktiviteter, säger Isabelle. Flera av gästerna säger att de ändå väljer att bidra ekonomiskt till Äldrekontakt. 250 kronor per träff är den vanligaste summan, men en av gästerna berättar att hon ger 500 kronor varje gång för att hon är så nöjd och imponerad av aktiviteterna.
Alla donationer går till Äldrekontakts kansli i Stockholm, där nio anställda koordinerar och kvalitetssäkrar verksamheterna som bedrivs av 1700 volontärer i över 60 kommuner över hela landet. Äldrekontakt finansieras främst av offentliga bidrag och därefter av gåvor, till exempel i form av sponsring, från företag.
För Lotta var det en hjärtefråga att bjuda in grupperna till Pilkrog efter att hon läst om dem på sociala medier. ”Jag vårdade en nära anhörig i tjugofyra år”, säger hon ”och upplever ett stort tomrum sedan han gått bort.” Krögaren har redan börjat planera en andra träff. ”Kanske när det är lite varmare så man kan sitta ute och njuta av naturen här på Djurgården”, föreslår hon.
Anna Eriksson
Lästips:
Äldrekontakt: helt kostnadsfritt att delta på våra fikaträffar – Insändare i eFOLKET, 18 februari 2026
