Jag lyssnar på många olika program som sänds i P1, i Sveriges Radio. Ett problem är att det ibland är svårt att förstå vad som sägs. Det beror på att det pratas så fort och att man snubblar på stavelserna. Ett något ironiskt exempel är programmet ”Språket”, där programledaren stötvis pratar på så snabbt och sluddrigt att jag har svårt att hänga med. Ibland är samma värd även programledare för ”Ring P1”. Och då händer det ofta att hon går i spinn och pratar som en överladdad duracellkanin.
I programmet ”Spanarna” hörde jag en deltagare som säger något som låter som ”fösöksvapå”. Av sammanhanget gissar jag att hen säger ”försöker svara på”. Men när det pratas fort och sluddrigt måste man sitta på helspänn för att uppfatta varje ord. Och då missar man sammanhangen.
Jag hörde en radiodebatt där Ulf Kristersson hela tiden sa ”Maglena”. Att han syftade på Magdalena Andersson kunde jag förstå av sammanhanget. Men hon kallades konsekvent för ”Maglena”. Och det här blir allt vanligare enligt min egen ”spaning” – att man biter av stavelser så att orden blir ofullständiga.
I vissa fall kan det bero på generationsklyftor. Att jag som äldre inte hänger med i alla språkliga moderniteter. Som när helt plötsligt alla började tala om ”kontext”. ”Av den här kontexten framgår att…”. Varför inte lika gärna säga ”Av det här sammanhanget framgår att …”?
Om jag skriver som en del talar skulle det bli såhär:
skullemanskrivaalltextutanmellanslagmellanordenintehellernågrapunkterellerkommateckenintestorbokstavnärmanbörjarennymeningvisserligengårdetattläsadetjag
På public service har man språkvårdare. Så här beskrivs SVT:s arbete med språket:
”SVT:s ledord är att ha ett språk som är begripligt, språkriktigt, levande, och inkluderande. Alla har rätt till sitt språk, sin dialekt och sin brytning. Och ja, svordomar förekommer i SVT och vi översätter en hel del”. Det står också att språket ska vara tydligt så att alla förstår. (se lästips) De här reglerna gäller all public service, alltså även Sveriges Radio och Utbildningsradion.
Är det min subjektiva uppfattning att det pratas fortare och sluddrigare nu? Finns det någon forskning, någon undersökning, som bekräftar eller avvisar min ”spaning”?
Jag gör en ”Googling” och får svar från AI-översikt:
”Det finns indikationer på att talhastigheten ökar och att uttalet förändras, vilket kan uppfattas som att det pratas fortare och sluddrigare… Det allmänna tempot i samhället ökar, vilket avspeglas i hur människor kommunicerar. Talet blir mer informationskompakt och ofta snabbare.”
”Informationskompakt”. Betyder det att ”försöker svara på” förkortas till ”fösöksvapå”?
Rolf Waltersson
Lästips:
Så arbetar SVT med språket – SVT Kontakt – SVT Nyheter
