Livet kan ställa oss inför svåra val. Vad väljer du – om jag får spetsa till det?
Pest eller kolera?
Elektriska stolen eller giftinjektion?
Maduro eller Putin?
Jag kommer att tänka på de här valmöjligheter när jag hör kommentarer om Trumps militära tillslag mot Venezuela. Att det var ett brott mot FN-stadgan och folkrätten är ganska solklart. Det tvingas nu både ”våran” statsminister och utrikesminister erkänna – även om det är motvilligt. Man vill ju ogärna stöta sig med Trump den allsmäktige. Därför måste orden vägas på guldvåg.
Därför lägger man till – ”Men vi blev ju i alla fall av med Venezuelas president Maduro”. Senast jag hörde det argumentet var när Ulf Kristersson (M) intervjuades i samband med årets Folk & Försvar i Sälen.
Det blir som en Brasklapp. (”Härtill är jag nödd och tvungen” se lästips) Att man kan ha förståelse för brott mot folkrätten om det samtidigt för något gott med sig. Som i det här fallet – ”Vi blev i alla fall av med Maduro tack vare Donald Trumps rådiga ingripande”.
Så egentligen ska vi tacka Trump för att han bröt mot folkrätten. Men det kan man ju inte säga om man samtidigt säger sig värna FN-konventionen och folkrätten.
Det är lite som med forntidens hovnarrar som ju hade som uppgift att roa kungligheterna, att gör narr av dem. Gärna lyteskomik. Hovnarrarna var lite som nutidens stå-upp-komiker. Men de skulle passa sig för att gå alltför långt. Det fanns gränser. Gick man över gränsen kunde det gå riktigt illa för hovnarren. (se lästips)
Nu tror jag inte för ett ögonblick att det var ”införande av demokrati” i Venezuela som var anledningen till USA:s militära anfall mot Venezuela. Det handlade om olja – om dollar. Trump har ju redan kallat företrädare för den amerikanska oljeindustrin för att diskutera hur man bäst ska lägga beslag på Venezuelas oljereserver.
Man kan därför jämföra med hur Trump ”behandlar” Rysslands despot Vladimir Putin vid deras möte i Alaska i augusti förra året. Då var det röda mattan, ryggdunkningar och idel lovord över Putin:
”Han hade många affärsmän med sig. Det är bra, för vi vill göra affärer. Och kriget är ett hinder för affärerna”, sa Trump.
Att Trump kramade om en president som är anklagad av ICC för folkmord var inget som bekymrade Trump. Att på något sätt ”oskadliggöra” Putin finns inte på kartan.
Det är därför jag frågar. Om man måste välja – Maduro eller Putin? – så tycks det som att många av världens ledare, halvledare och vilseledare väljer Putin.
Maduro avlägsnas från scenen med folkrättsvidriga medel. Och det tycker man är bra, för han var/är ju en ond president.
Putin kramas om för det är bra för ”affärerna”. Har Trump ens fått frågan:
”Hur tänker du när du omfamnar en man som är efterlyst av ICC anklagad för brott mot mänskligheten och för folkmord?”
Till saken hör att Trump (USA) inte erkänner Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Tvärtom, Trump anklagar ICC för att vara antisemit1sk därför att ICC även utfärdat arresteringsorder mot Netanyahu, som också anklagas för brott mot mänskligheten och folkmord.
Ledaren för ”världens största demokrati”, Donald Trump, har valt Putin. Även om man inte tycker att Putin är en ”god” president så tycks han i alla fall anses som mindre ond än Maduro eftersom Maduro nu sitter i fängelse och Putin är en fri man trots att han är efterlyst av ICC.
Rolf Waltersson
Lästips:
Maduros öde Putins värsta mardröm – Sveriges Radio – Radiokorrespondenterna Ryssland, 8 januari 2026
Brasklapp – Wikipedia
Har det verkligen funnits hovnarrar – Svenska Dagbladet, 28 september 2015
