De tre vise männen. Foto. Rolf Waltersson.

Minimalistiskt bildmotiv – De tre vise männen

Inom konstvärlden har minimalism en speciell innebörd som jag inte förklarar här. Är ni nyfikna får ni gå in och lästa vad Wikipedia skriver om minimalism. (se lästips)

Jag använder ordet minimalism som en beskrivning av ett motiv som inte ser så märkvärdigt ut. I alla fall inte vid ett första ögonkast. Det kan vara en lite ”bagatell” som jag av någon anledning faller för. Som i det här fallet med tre buskar som står lagom utspridda ute på en liten åkerholme. Det är längs vägen Eskilstuna-Sundbyholm.

Jag har funderat över om de beror på att det är just tre buskar som fångar intresset. Talet 3 är ju ett av de ”heliga” talen man talar om, både inom konsten och i andra sammanhang. Det är som när vi köper blommor, rosor, när vi vill överraska någon. Vi köper oftast udda tal – en, tre eller fem rosor. Av någon anledning känns det ”fel” med två eller fyra.

Man talar också om ”tretalsmystiken”, talet tre som är heligt inom många kulturer. Talet tre återkommer inom sagornas värld. ”Guldlock och de tre björnarna” och ”De tre bockarna Bruse”. Kalle ankas tre brorsöner. De tre ödesgudinnorna inom både den nordiska och grekiska mytologin.

Inom bildkonsten talar man också om ”triangelkomposition” – att triangels form finns med, mer eller mindre tydligt och påtagligt.

Och inom religionen återkommer talet tre ofta. Treenigheten, fadern sonen och den helige anden, de tre vise männen och Jesus som uppstod på den tredje dagen.

Det blev en liten filosofisk fundering över varför jag återkommande fotar dessa tre buskar. Jag har provat att i bildbehandlingen ta bort en av buskarna. Men då blir det helt fel. Det blir som att komma med två rosor.

Även talet 7 är ett ”heligt” tal som ofta återkommer i både möjliga och omöjliga sammanhang. Vi har ”det sjunde inseglet”. Man seglar på ”de sju haven”. Man är i ”sjunde himlen”. Man bjuder på ”sju sorters kakor”. Den judiska ”sjuarmade ljusstaken”. Filmen ”De sju samurajerna”. ”De sju dödssynderna”. Veckans sju dagar. Världens sju underverk. Och så vidare.

Åter till mitt enkla och anspråkslösa naturmotiv.

Jag har fotat det här motivet vid olika väderförhållanden. Tät dimma då buskarna nästan inte syns. I ösregn. I snöstorm. Helst ska det vara sådant väder att bakgrunden inte syns. Jag vill att åkerholmen och buskarna ska se ut som en öde ö.

Den här bilden är tagen 20 januari för att par år sedan. Trots att jag är ateist har jag döpt mitt motiv till ”de tre vise männen”.

Det blev en långsökt och krystad förklaring, eller ursäkt, till varför man fotograferar tre sketna buskar som står ute på en lerig åker.

Rolf Waltersson

Lästips:

Liknande artiklar