10 december är Nobeldagen då nobelpriserna i fysik, kemi, medicin, litteratur, samt fredspriset delas ut.
De fyra första delas ut i Konserthuset i Stockholm med efterföljande nobelfest i Blå hallen i Stockholms stadshus.
Men fredspriset delas ut i Oslo av den norska nobelkommittén. Många kanske undrar varför fredspriset delas ut i Norge.
När Alfred Nobel skrev sitt testamente 1895 var Sverige och Norge en union. En union som bildades 1814. Men från norsk sida var det inte en frivillig union, den var påtvingad.
”Hösten 1813 gick svenska trupper in i Danmark och efter korta strider gav danskarna upp. Freden slöts i Kiel 1814. Där tvingades den danska kungen avstå Norge till Sverige…” skriver SO-rummet. (se lästips)
Anledningen till att Alfred Nobel beslutade att fredspriset delas ut i Oslo, som då hette Kristiania, var att Nobel ansåg att norska politiker var, och varit, betydlig fredligare än de svenska.
Han pekade på att Sverige genom sin historia krigat och plundrat så mycket att han inte ville att fredspriset skulle delas ut i Stockholm. Det är bara att titta på kartor från “stormaktstiden” som visar när Sverige var som störst och mäktigast för att förstå vad Alfred Nobel menade.
Till saken hör också att Alfred Nobel var nära vän med baronessan Bertha von Suttner (1843-1914) som arbetade som sekreterare åt Nobel när han periodvis var i Paris.
Bertha von Suttner kallades ”fredsängeln”. Hon var författare och pacifist och en av grundarna till Deutsche Friedensgesellschaft (Tyska fredsrörelsen) som var stark motståndare till den då framväxande militarismen och krigsromantiken. Tyska fredsrörelsen förespråkade att konflikter och krig ska förebyggas genom diplomati, förhandling och medling och att det behövdes en internationell domstol för detta.
Hennes bok ”Ner med vapnen” från 1890 var en brinnande appell mot militarismen och för fred och pacifismen.
1905, samma år som unionen Sverige-Norge upplöstes, tilldelades hon fredspriset. Motivet var boken ”Ner med vapnen” och hennes kamp mot krig och militarism.
Nu är det tyvärr vapenskrammel, kapprustning och krigsromantik som är dagens melodi. Nu ska vi vara beredda att ”dö hjältedöden för vårt land”. Är man inte det kallas man både ”fredsskadad” och ”landsförrädare”
Bertha von Suttner var den som inspirerade Alfred Nobel att ta med fredspriset i sitt testamente. I testamentet skriver Alfred Nobel:
”Priset tilldelas den som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”
SVT visar nu en dramaserie om Alfred Nobel. Den första delen, som kan ses på SVT Play har rubriken ”Alfred Nobel – kärlek och dynamit”. Så här skriver SVT om programmet:
”Alfred Nobel uppfinner dynamiten, ett sprängmedel med kraft nog att både bygga den moderna världen och förstöra den. När han möter den österrikiska fredskämpen Bertha von Suttner läggs grunden till ett av världens mest berömda priser – Nobels fredspris. Dokumentärserien är en internationell samproduktion baserad på Ingrid Carlbergs bok om Alfred Nobel”
Andra delen av dokumentärserien ska handla om just fredspriset och visas på SVT om någon vecka.
Bilden som illustrerar det här inlägget är en relief som sitter på Stockholms stadshus och symboliserar de fem Nobelprisen. Texten; ”Alfred Nobel – Vetenskapens och fredstankens främjare”
Jag antar att kvinnan i mitten med en olivkvist i ena handen och en budkavle i den andra symboliserar fredspriset. Männen på sidorna symboliserar nog de övriga fyra priserna. Längst till höger en man som skriver med en penna symboliserar nog litteraturpriset.
”Olivkvisten har åtminstone använts sedan 500 f.kr. I Antiken, och den romerska fredsgudinnan Pax avbildas med en olivkvist”, skriver Wikipedia,
Även FN-symbolen, ett jordklot, omges av två olivkvistar. Och Pablo Picassos berömda fredsduva bär en olivkvist i näbben.
Budkavlen som kvinnan på reliefen har i den andra handen får mig att tänka på Vilhelm Mobergs roman ”Rid i natt” då bönderna under 1600-talet rider i natten från gård till gård med budkavlen som uppmanar till uppror mot förtryckarna.
Efter Nazitysklands invasion av Danmark och Norge omarbetar Moberg boken så att budkavlen syftar på de nazistiska ockupanterna.
Rolf Waltersson
Lästips:
