2025 såg ”den största omläggningen av bistånd i Sveriges historia”. 2026 blir följaktligen ett ’förlorat år’ för mottagarna av det stöd som nu ska dras in. Sedan maktskiftet gör svenskt bistånd allt mindre för att minska fattigdom och förtryck. Samtidigt använder Tidöpartierna alltmer av resurserna i jakten på de egna politiska målen på bekostnad av objektiva behov.
Beslutet i december att skära ner biståndsmyndigheten Sidas anslag med 4 miljarder kom efter en minskning av hela biståndsbudgeten med 3 miljarder, och innebär ’omprioriteringar’ av totalt 5 miljarder.
Ingreppet kan ses som ’kronan på verket’ i Tidögängets omsorgsfulla transformering av det svenska biståndet. Tre miljarder mindre av skattebetalares pengar går till bistånd 2026. Men andelen som går till insatser i världens fattigaste länder krymper ofantligt mycket mer än så.
Benämningen ’nedskärningar’ är delvis missvisande. Budgeten har visserligen krympt. Dock är det regeringens ’omprioriteringar’ som främst orsakar den pågående decimeringen av bistånd till människor i nöd. Benämningen ’slakt’ kan å andra sidan förefalla överdramatisk, men det är faktiskt en ganska bra beskrivning – i den mening att offren nödvändigtvis måste dö för att utövarna ska frodas.
Vilka är då vinnarna och förlorarna i denna omläggning? Se några av dem i en tabell i vår sammanfattande analys i fem steg av hur Tidöregeringen, med ord och handlingar, tagit oss till denna punkt.
Under lång tid ansågs Sverige som en förebild, både med sitt eget bistånd och i sitt internationella engagemang att uppnå globala utvecklingsmål. Ett litet land i rollen som humanitär stormakt.
Denna politik har åtnjutit ett brett och tämligen stabilt stöd från befolkningen, och har betraktats utifrån som ett viktigt kännetecken av svenskhet. De senaste opinionsmätningarna tyder på att Tidöregeringens reformagenda inte har stöd ens bland många av de egna väljare.
Dess agerande visar även liten förståelse för hur världen hänger ihop. Inte minst för hur krisen i Ukraina påverkar livsmedelsförsörjningen globalt. Eller för att flödena av kapital från t.ex. Afrika överstiger inflödet av biståndspengar med över 30 miljarder dollar, enligt FN:S organ för handel och utveckling (UNCTAD).
Att vara en humanitär aktör innebär inte bara att högljutt rycka ut med katastrofhjälp. Man måste också agera politiskt för att förebygga och stoppa dödliga konflikter. Ett starkt utvecklingsbistånd baserat på behov och evidens kan förebygga kriser och konflikter, inte minst genom att stärka civilsamhällen.
Politiserat bistånd blir sällan bra bistånd som leder till uppfyllelse av utvecklingsmål och en säkrare värld. Man kan vända på Tidöpartiernas inställning: vad kan vi vinna på Sveriges bistånd? Och i stället fråga: hur ser behoven egentligen ut, och vad kan vi förlora om vi blundar för detta?
Anna Eriksson
Lästips:
Färändringar av svenskt bistånd under Tidö-regeringen – eFOLKET, 31 december 2025
Analys: Regleringsbrev till Sida för 2026 – CONCORD Sverige, 22 december 2025
En sorglig julklapp från Sveriges regering till världen – Forumciv, 22 december 2025
Stora förändringar av svenskt bistånd – Pressmeddelande från Utrikesdepartementet, 19 december 2025
Svenska biståndsviljan fortsatt hög – pressmeddelande från Sida, 17 december 2025
Bistånd till Sverige? Fakta blad om avräkningar av biståndet – CONCORD Sverige
Biståndssamarbete avbryts: otillräcklig valuta för pengarna enligt regeringen – eFOLKET, 8 december 2025
Tanzania svarar på Dousas uttalande: stämmer inte ens i fantasin – eFOLKET, 17 december 2025
