Bild av PublicDomainPictures, Pixabay

Knagglig resa till stora skolan för barn med särskilda behov

I april beslutade grundskolechef Thomas Karlsson att stänga resurscenter för barn med vissa särskilda behov. I stället skulle man från höstterminen införa särskilda grupper ute på skolorna (KÖSU-grupper). (se lästips)

Förvaltningen lovade befintliga elever en successiv, varsam och mjuk övergång, med respekt för deras behov. Alla grupper har ännu inte startat, men sedan augusti har ett trettiotal elever börjat i fyra grupper på fyra olika skolor.

Berörda barns behov ser väldigt olika ut, men gemensamt för många är en stor allmän sårbarhet och en specifik känslighet för förändring.

Även om den hade utförts under de mest idealiska förhållanden hade därför övergången från en skolform till en annan utgjort en svår utmaning för de flesta.

Att omställningen dessutom skulle ske inom några få månader uppges knappats ha underlättat för någon, allra minst för de berörda barnen.

Utmaningar för mottagarskolor

Samtal med olika inblandade parter pekar på betydande utmaningar med att få allt på plats och skapa en trygg och lärofrämjande miljö i de nya grupperna.

Dessa har gällt allt från lokaler som inte varit färdigbyggda eller anpassade i tid till svårigheter att få ihop lämplig bemanning och tillgång till alla ämnen med behöriga lärare.

Viktiga faktorer som gruppstorlek, specialkompetens och skolmiljö varierar betydligt i de fyra grupperna.

De flesta rektorer och föräldrar vi talat med menar att terminen ändå gått förhållandevis bra tack vare en fantastisk insats från personal och visst stöd från förvaltningen.

Negativa konsekvenser

Dock finns det flera elever vars mående och lärande påverkats negativt av förändringen.

eFOLKET har utan framgång sökt underlag för en objektiv bedömning, men anekdotiskt material pekar på att den grupp som upplevt mest negativa konsekvenser inte kan avfärdas som någon slags ’avart’. Inte heller som offer för oturliga omständigheter eller, som grundskolchefen uttryckt det, ”enbart en enhet (som) haft det tufft i uppstarten (p.g.a.) att vi hade inte lokaler färdigbyggda som vi hade önskat”.

Olika oväntade händelser innebar att man på en skola i sista minuten satte ihop elever som skulle ha gått i två olika grupper. Utåtagerande elever blandades därigenom med sådana som har ett stort behov av lugn och studiero i en lokal avsedd för hälften så många.

Ett helt nytillsatt personalteam gjorde det bästa av situationen men saknade en erfaren och specialiserad lagledare att styra upp. Efter att situationen för elever och personal urartat rejält tilldelades resurser från förvaltningen som möjliggjort en vändning till det bättre.

Försiktig optimism och hopp om lärdomar

Ändå beskrivs närvaron i gruppen som ”oväntat hög.” ”Det pekar på att trots motgångar så har vi ändå lyckats skapa någon slags trygghet och kontinuitet”, säger en personalmedlem där.

”Det var olämpligt att starta en helt ny enhet med så många elever från dag ett. Om beslutet tagits tidigare skulle vi inte ha haft så bråttom med allt.”

”Jag hoppas att förvaltningen kan lära sig av vår knaggliga resa,” tillägger hen.

I januari ska ytterligare två grupper starta på två nya skolor.

Anna Eriksson

Lästips:

Liknande artiklar