Dikten är författad av Dr. Bursh, verksam i Gaza-området. Den har översatts av Wassim Hajali, verksam på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
********
Då och då sitter illusionens arkitekter vid polerade bord,
och vänder kartor på samma sätt som menyer vänds på lyxrestauranger och frågar:
Vad ska vi göra med Gaza?
Ena dagen är det Mellanösterns Riviera,
nästa ett nytt Singapore,
sedan en flytande hamn,
och slutligen en smart, teknologisk stad.
Som om problemet alltid var namnet – inte blodet,
bilden – inte hungern,
designen – inte de krossade kropparna.
Stackars Gaza …
Alla dessa storslagna idéer svävar ovanför hennes huvud,
medan hon letar efter en bit bröd,
ett enda piller medicin,
ett tälttak som inte blåser bort med den första stormen.
De vill ha skyskrapor åt henne,
Medan hon inte kan hitta en stående mur.
De vill ha smarta hamnar,
medan hon inte kan hitta rent vatten.
De vill ha en teknologisk stad,
Medan hennes barn räknas som martyrer, inte digitala siffror.
Vilken grym ironi är detta?
De talar om framtiden,
Medan Gaza kämpar för att överleva idag.
De planerar virtuella städer,
medan dess invånare lever en verklighet hårdare än någon mardröm.
Gaza behöver inte en Riviera vid sina stränder,
Utan snarare ett hävande av belägringen.
Gaza behöver inte ett miniatyr-Singapore,
utan snarare ett fungerande sjukhus, medicin som anländer och ett barn som kan sova utan rädsla.
Gaza behöver inte en smart stad,
utan snarare en värld av förnuft.
Alla deras idéer är i luften …
Och Gaza ligger på marken,
blöder,
uthärdar,
och skrattar ibland med bitter ironi,
för hon vet:
Att den som inte ser hennes hunger idag,
kommer inte att bygga henne en morgondag.
Dr. Bursh
Gaza
