Steg 1: Minska den övergripande biståndsbudgeten
Tidöregeringen har slopat 1 procentsmålet och budgeterat utifrån ett fast belopp. I år sänkte man beloppet från 56 till 53 miljarder. Detta trots att fler svenskar är positiva än negativa till storleken på biståndsanslaget, enligt en färsk opinionsundersökning.
Principen om biståndets nivå som antogs på 1960-talet är att vi kan avvara en krona av varje hundralapp av Sveriges växande välstånd i solidaritet med människor som lever i fattigdom och förtryck för att bidra till en mer hållbar värld för alla. Det avser 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
Steg 2: Omdefiniera innebörden av begreppet ’bistånd’
Gränserna för vad som rimligen kan betraktas som ’bistånd’ har tänjts ut till nackdel för de fattigaste befolkningarna.
Mer än en femtedel av den totala biståndsbudgeten gick 2025 till ändamål som inte möter den internationellt överenskomna definitionen av ’internationellt bistånd’. Häribland räknas migrationspolitiska åtgärder, exportkrediter och bundet bistånd och asylkostnader i Sverige.
Ca 10% gick 2025 till en reservpott som regeringen själv förfogar över – s.k. ’strategiska bidrag’. Den potten har ökat med 89% sedan Tidöregeringens tillträde – för 2026 är anslaget rekordhöga 5.8 miljarder.
Sådan användning av allmänna biståndsmedel har kritiserats av ideella organisationer som bevakar biståndspolitiken. Plattformen CONCORD menar att dessa medel ”missbrukas” när de används ”i ett annat syfte, som inte utgår från biståndets mål, mänskliga rättigheter och fattiga människors perspektiv”.
När andelen biståndspengar till Ukraina ökar nästa år kommer 20% att gå till ett enda, europeiskt, övre medelinkomstland.
Steg 3: Nedvärdera biståndsaktörer och biståndets effektivitet
Det offentliga samtalet har präglats av biståndskritik från Tidöpartierna, ofta i samband med nedskärningar och utan verklighetsförankrade belägg. Ett möjligt motiv är att vända opinionen mot bistånd i allmänhet och för fortsatta nedskärningar. Det är kanske lättare att sälja biståndets upplevda brister än de ändamål man hellre vill lägga pengarna på.
Påståenden om att Sveriges bistånd skulle vara ineffektivt motsägs i flera utvärderingar. Bland annat fick Sverige toppbetyg i OECD:s senaste granskning av biståndet. Även om andelen svenskar som vill minska eller ta bort biståndet nyligen steg till 34%, så anser en stor majoritet (74%) att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i de fattiga länderna.
Steg 4: Detaljstyra Sida
Biståndsmyndigheten Sida är underordnad regeringen och förfogar över ca 44% av biståndsbudgeten. Sida stödjer projekt och initiativ som vi vanligen förknippar med utvecklingsbistånd. Myndighetens handlingsutrymme krymper dock i takt med ökande tvång att redovisa resultat på områden som inte har något med kärnuppdraget att göra, eller någon koppling till bistånd alls.
En läsning av regeringens årliga instruktioner (regleringsbrev) pekar på en hög grad av detaljstyrning av myndigheten under perioden. Resultatet har blivit mer genomslag för regeringens politiska prioriteringar och sämre förutsättningar för myndigheten att utöva sitt kärnuppdrag.
Exempel på nya skrivningar från regleringsbrevet för 2026:
”Biståndet utgör … ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att främja och värna svenska intressen och möta de utmaningar som Sverige och världen står inför”.
Sida ”ska löpande beakta Regeringskansliets prioriteringar och bedömningar”.
Sida ska rapportera hur man har bidragit till Team Sweden-arbetet i ”strategiska projekt för svenskt genomslag i multilaterala upphandlingar och projekt” inom EU:s Global Gateway initiative.
”Sida ska utveckla metoder för att möjliggöra genomförandet av utvecklingsbistånd som villkoras i syfte att länder ska samarbeta bättre med Sverige i migrationsfrågor”.
Sida ska ”bistå regeringen i genomförandet av en incitamentsbaserad ansats för att säkerställa synergier mellan migration och bistånd”.
Sådana instruktioner reducerar biståndet till en transaktion. Formuleringen ’incitamentbaserat’ kan inte betyda så mycket annat än mutor. Dessutom ombeds Sida här att gå långt utanför sitt mandat. Åtgärder för att motverka migration kan inte räknas som bistånd, enligt det internationella regelverket.
Steg 5: Genomföra en ”historisk omläggning”
Motiveringarna som uppges för den ovan nämnda omläggningen talar sitt tydliga språk: de egna intressena går före någon objektiv bedömning av behov.
När man tidigare avvecklat stödet till biståndspartners har man hänvisat till det säkerhetspolitiska läget i närområdet, men även påstått att vissa länder ”inte utvecklas” och ”präglas av socialism”.
Vad gäller kriser och konflikter på andra håll i världen tycks regeringen inte ha varit lika mån om att mobilisera till stöd. I stället har stöd för globala fredsinsatser och fredsbyggande minskat med över 80% sedan Tidöregeringens tillträde.
I samband med omorganiseringen förklarar biståndsminister Benjamin Dousa att pengarna behövs ”hemma i Sverige”. Det är oklart vad han syftar på. Möjligtvis att de 2 miljarder man tilldelar Ukraina i annat fall hade tagits från en annan del av stadsbudgeten. Och att dessa ’insparade’ 2 miljarder kan läggas på de ”förstärkningar av kriminalvården och polisen och … välfärdssatsningar” Dousa nämner.
UNDP, som arbetar med global långsiktig utveckling, har fått sitt stöd minskat med 476 miljoner (eller 92% sedan 2022). Det är inte första gången denna mandatperiod man gör avfälling på internationella åtaganden. Stöd till UNWRA, UNAIDS och Joint Fund for Agenda 2030 har avslutats eller minskats rejält.
Gällande UNDP:s öde är biståndsministerns förklaring att man vill prioritera stödet till humanitära, livräddande insatser. Anledningen, uppger biståndsministern, är att ”det är ofta det som leder till stora flyktingströmmar, att man inte har tillgång till mat, rent vatten, tält och tältsängar vilket gör att man ger sig ut på ibland farliga flyktvägar.” Det humanitära anslaget ligger dock kvar på den befintliga nivån efter tidigare avsevärda sänkningar.
Detsamma gäller den Globala fonden mot aids, turberkulos och malaria: oförändrat anslag på en tidigare sänkt nivå. Anslagsposten demokrati och unga flickor och kvinnor i världen förblir oförändrad och har stigit med 11% under perioden.
| Vinnare (förändring sen 2022 om inget annat anges) |
Förlorare (förändring sen 2022 om inget annat anges) |
||
| Strategiska bidrag | +89% | Anpassningsfonden (klimat) | -100% |
| Reformsarbete Europa | +72% | Fonden för de minst utvecklade länderna (klimat) | -100% |
| Ukraina | + 2 miljarder (utöver tidigare ökningar) |
UNDP (långsiktig utveckling) | -92% |
| Mänskliga rättigheter och demokrati | +11% | Globala fredsinsatser | -79% |
| Multibanker | +8% | Tillväxtfrämjande arbete | -50% |
| Asien | -44% | ||
| Afrika | -36% | ||
| Latinamerika | -36% | ||
| MENA | -31% | ||
| Ekon. & miljömässig hållbar utveckling | -1.33 miljarder |
Anna Eriksson
Lästips:
Största bidraget ”i Sveriges historia” för mer fattigdom och mindre säkerhet i världen – eFOLKET, 31 december 2025
Analys: Regleringsbrev till Sida för 2026 – CONCORD Sverige, 22 december 2025
En sorglig julklapp från Sveriges regering till världen – Forumciv, 22 december 2025
Stora förändringar av svenskt bistånd – Pressmeddelande från Utrikesdepartementet, 19 december 2025
Svenska biståndsviljan fortsatt hög – pressmeddelande från Sida, 17 december 2025
Bistånd till Sverige? Fakta blad om avräkningar av biståndet – CONCORD Sverige
Biståndssamarbete avbryts: otillräcklig valuta för pengarna enligt regeringen – eFOLKET, 8 december 2025
Tanzania svarar på Dousas uttalande: stämmer inte ens i fantasin – eFOLKET, 17 december 2025
