Benjamin Dousa (M) förklarade i ett pressmeddelande i fredags att man fasar ut bistånd till fem fattiga länder. Ett av dem är Tanzania, som historiskt varit Sveriges viktigaste biståndspartner. Meddelandet hänvisar endast till ökade anslag till Ukraina och till humanitära insatser. Men i en intervju med Aftonbladet utvecklar ministern vidare regeringens tankar bakom beslutet.
Han menar att Tanzania och andra:
- har präglats av socialism i många decennier och som ett resultat inte utvecklats;
- har utvecklat ett bidragsberoende på ett sätt som inte gynnar befolkningen; och att
- regeringen inte känner att den sett tillräckligt stor nytta av biståndet.
För drygt en månad sen hölls i Tanzania ett nära universellt ifrågasatt presidentval (se lästips). Det annars exceptionellt fredliga landets invånare skakades då av en brutal och dödlig ’crack down’ mot demonstranter. Men Dousa säger att detta inte varit ett av skälen till beslutet, även om han anser att ”följden blir ett slags stöd till oppositionen.”
Den regeringskritiske tanzaniske journalisten Ansbert Ngurumo håller inte riktigt med: ”Om man velat gynna krafter för demokratisering hade det varit mer effektivt för de största biståndsgivarna att tillsammans hota med indraget bistånd om regeringen inte upphör med sin blodiga förföljelse av regimkritiker.”
Enligt Sidas databas för bistånd går idag cirka 15 procent av Sveriges bistånd till Tanzania in i offentlig sektor. En större andel går till det civila samhället. Ngurumo menar att Sveriges beslut har mer inverkan på andra aktörer än på regeringen.
”Att i detta läge dra sig ur helt drar också undan mattan under de modiga ungdomar som för första gången tog till gatorna i protest. Jag tror det hade varit ett gyllene tillfälle att stödja civilsamhället och oberoende media.”
Ngurumo talar med oss från Uganda eftersom hans arbete som journalist gör det för farligt att återvända till hans hemland. ”Att styret blivit alltmer auktoritärt, särskilt det senaste året, råder det ingen tvekan om”, säger han.
Men freds- och demokratiforskaren Jonas Ewald menar att det har skett en successiv demokratiseringsprocess som brutits av perioder med autokratisk utveckling. ”Det som händer nu bör snarare ses som en tillbakagång efter några år av positiv demokratiskt utveckling …”, säger han till Global Bar Magazine.
Vad gäller bidragsberoendet menar Ewald att detta har minskat drastiskt sedan han började följa utvecklingen i Tanzania 1989. ”Förr kanske bistånd var 40 procent av statsbudgeten, men nu är det kanske 4-5 procent”, säger han till Global Bar Magazine.
Sveriges bistånd
Regeringens beslut innebär att biståndssamarbete som pågått sedan 1962 avvecklas 2026. Tanzania har historiskt varit en starkt favoriserad biståndspartner, men det är länge sen Sverige ”plöjde in” de ”tiotals miljarder” som Dousa pratar om.
Idag uppgår det årliga biståndet till Tanzania till 516.5 miljoner. Detta motsvarar 0,6 procent av den totala biståndsbudgeten, jämfört med 1962-2013 då det låg på 8.4 procent. Även biståndets utformning har reformerats kraftigt sedan flera brister framkommit i olika rapporter på 2010-talet.
Kritik från oppositionen
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har alla ställt sig kritiska till regeringens beslut att fasa ut bistånd till de fem länderna. Förutom Tanzania påverkar beslutet Moçambique, Liberia, Zimbabwe och Bolivia.
Anna Eriksson
Lästips:
Tanzania: Vad hände kring valet? – eFOLKET, 8 december 2025
Tidöregeringen skär ner ännu mera av biståndet till världens fattigaste länder – eFOLKET, 7 december 2025
