Kari Parman:
Den 12 november slog Svenska Kraftnät på strömmen på den nya elledningen mellan Sverige och Finland – den så kallade Aurora Line. Den marknadsförs som en lösning för att jämna ut elpriserna mellan länderna. Men låt oss vara ärliga: det handlar inte om att sänka våra elräkningar här hemma.
Med införandet av den flödesbaserade elmarknaden 2024 har elen blivit ännu mer en handelsvara. El ska nu strömma dit priserna är högst. Med andra ord kan vi i Sverige tvingas betala mer – även när vi har el i överflöd. Ökad överföringskapacitet innebär inte tryggare priser, utan större volatilitet. Det kan bli billigare ibland, men lika ofta dyrare, beroende på hur elen rör sig över gränserna.
Hela Sverige märker konsekvenserna på sina elräkningar. Är det rimligt att svenska hushåll ska stå tillbaka för marknadslogik som prioriterar länder med högre elpriser? Vi talar här om något så grundläggande som el – inte en lyxvara. Att bygga in mekanismer som kan höja priserna på vår egen el är att vända ryggen åt de som faktiskt betalar räkningarna.
Varför ska vi i Sverige bidra till att våra grannländer får billigare el eller högre lönsamhet på sina marknader, när vi själva riskerar att drabbas? Det är inte rimligt. Sveriges el-politik måste sätta medborgarna först. Vi kan inte fortsätta offra tryggheten och plånboken för vanliga hushåll på altaret av en marknad som alltmer liknar ett hasardspel.
El är en nödvändighet – inte en handelsvara som andra länder ska profitera på. Politiker och myndigheter måste börja fråga sig: ligger detta verkligen i svenska folkets intresse, eller har vi blivit förblindade av ideal om europeisk integration?
Det är hög tid att sätta stopp för att svenska hushåll blir brickor i ett spel de aldrig valt att spela. El är inte bara kraft. El är trygghet. Och tryggheten ska inte säljas till högstbjudande.
Kari Parman
Gnosjö
