Som språkpolis funderar jag över varför många på senare tid har blivit ”tänkande”. När jag idag lyssnade på ”Ring P1”, som sänds i Sveriges Radio varje vardagsmorgon kl 9.30, var det ett väldigt massa ”tänkande”
Alla ”tänkte” om saker och ting, samtidigt som det av sammanhanget framgick att de egentligen ”tyckte” – att de hade en färdig åsikt.
Ofta börjar väl processen med att man ”tänker”, att man funderar. När man har tänkt klart kommer man fram till resultatet av tänkandet – man har kommit fram till en åsikt.
Allt oftare hör man frågor som ”vad tänker du om det?”, när det av sammanhanget framgår att frågan borde vara ”vad tycker du om det?”
Ofta har den här språkgrodan ingen större betydelse, man förstår av sammanhanget vad det handlar om. Men ibland kan det uppstå tveksamheter. Eller åtminstone att det låter lite lustigt, som; ”Jag tänker att det snöar i morgon”
Möjligen har det med engelskan att göra där ordet ”think” kan betyda både tänka, tycka och tro. Att frågan ”What do you think?” översätts till ”Vad tänker du?” i stället för ”Vad tycker du?” Att det är svengelskan som ställer till språklig förbistring.
Att jag skriver om det här som kan uppfattas som futtigheter, beror på att vi i den politiska debatten allt oftare pratar om språkkrav när det gäller invandrare. ”Här i Sverige pratar vi svenska!”
När inte ens ”vi” som har svenskan som modersmål kan göra skillnad mellan ”tänka” och ”tycka”, mellan ”var” och ”vart”, mellan ”han” och ”honom” och så vidare, kanske vi ska sansa oss innan vi kritiserar att invandrare, som kommer från ett helt annorlunda språk med annorlunda alfabet, har svårt med det språkliga finliret på svenska. Ja, att de mer eller mindre varit analfabeter på sitt hemspråk.
Jag brukar tänka på hur det skulle bli om jag, av någon anledning, helt plötsligt tvingades fly(tta) till ett arabisktalande land. Skulle jag på tre år (det som nu sätt som gräns för att lära sig flytande svenska), kunna lära mig prata perfekt arabiska och skriva felfritt med arabiska bokstäver?
För att inte tala om alla korkade särskrivningar; ”På lasarettet träffade jag en mörk hårig sjuk sköterska”
Och utanför sjukhusentrén fanns en skylt – ”Rök fritt”
Men när man följer debatten och läser och hör kommentarer, undrar jag om det inte vore bättre att man tänkte lite mera innan man tycker.
Ofta ser jag att folk ”tycker” en massa bara genom att läsa rubriken till en artikel trots att vi vet att rubriker brukar vara ”tillspetsade” för att locka läsare. Ibland till och med helt missvisande. Eller att man skriver ett påstående med ett frågetecken (?) efter. ”Hatt avgår som centerledare?”
Man kan också ljuga, eller antyda en lögn, genom att säga sanningen: ”Igår misshandlade inte pastor Jansson sin fru”. Därmed antyder man att pastor Jansson brukar misshandla sin fru, men att han inte gjorde det igår.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Att tänka mer och tycka mindre – Syre. 2017-11-09
- Tycker, tror eller tänker – YouTube – Omar förklarar på svenska . 14 april 2020
- Tycker, tänker, tror – sfi – Marie Edström – YouTube