Jag har under flera år fotat bokskogen i Sundbyholm i Eskilstuna. En bokskog som sägs vara den nordligaste naturliga, icke-planterade, bokskogen i Sverige. Det är bokskogen i Sundbyholm norr om Eskilstuna och invid Mälaren.
Många av bilderna är tagna i den ”förföriska kurvan” ner mot Sigurdsristningen. En hällristning från vikingatiden som berättar den fantastiska och blodiga sagan om Sigurd Fafnesbane. Därav namnet Sigurdsristningen. (se lästips)
Jag har fångat årstiderna, vår, sommar, höst och vinter. Den mest intressanta tiden är hösten då den lummiga sommargrönskan på några veckor förvandlas till en orgie av praktfulla färger. För att sedan ta slut när alla löven fallit av och bildat en enorm rödbrun heltäckningsmatta. Eftersom bokskog inte har någon undervegetation så blir denna heltäckningsmatta i sig ett naturens under.
Den första bilden är tagen 22 oktober då man börjar se de första skiftningarna mot det gula.
Bara fyra dagar senare, 26 oktober, har nästan alla löven fått en gyllengul färg. Det är bara några grenar lite här och var som har kvar lite av sin grönska.
Nu går det snabbt. 28 oktober börjar löven dra åt de bruna nyanserna.
Den 4 november har det ändrats ännu mera mot det rödbruna, samtidigt som löven börjar falla. Det blir glesare i träden och tätare på marken
Bilden från 6 oktober har jag tagit lite ur grodperspektiv med ett måttfullt vidvinkelobjektiv, vilket gör att bilden ”töjs ut”. Det blir en synvilla där det ser glesare ut mellan träden och där kurvan rätats ut. Den är inte lika tvär som på de övriga bilderna.
Nästa bild är tagen dagen därpå, 7 november. Nu ser det ut som att det är mera löv på träden. Men det beror på att ett kort teleobjektiv ”tryckt ihop” motivet. Det ser ut som att träden står mycket tätare. Och kurvan har blivit tvärare igen, jämfört med föregående bild 6 oktober. Dessutom har jag ställt mig på en kulle så att bilden är några meter högre upp.
Bilden från 12 november är tagen kl 16.20 då det hunnit bli mörkt, Dessutom i ösregn vilket ger en ”mörkare” stämning år bilden.
Sedan en bild från 13 november. Första gången jag lyckats få lite dimma i bokskogen som ger en annan stämning. Nu har i stort sett alla löven fallit av. Men jag ska erkänna att jag har fuskat lite för dimbilden är tagen 13 november 2022. Alla övriga bilder är från årets förvandling i bokskogen.
Den sista bilden från 15 november visar träden i all sin nakna skönhet. Och marken har fått sin rödbruna heltäckningsmatta. Även snöpinnarna inför vintern är på plats.
Den här genomgripande förvandlingen har skett på bara drygt tre veckor. Mellan 22 oktober och 15 november.
Platta bilderna i två dimensioner ger inte rättvisa åt motivet. Man ska helst uppleva på plats och se allting i tredimensionellt. Då ser man också med egna ögon hur kurvig kurvan är.
Sanningen ligger nog nånstans mittemellan det måttfulla teleobjektivet som ”töjer ut” och det korta teleobjektivet som ”trycker ihop” motivet.
Dessutom kan det vara svårt att med kameran få fram de rätta färgerna så att de stämmer med hur det mänskliga ögat och hjärnan uppfattar dem. Kameran har sina begränsningar och kan inte återge de små nyanserna.
Även ljuset och vädret påverkar färgerna. Regn ger ”mustigare” färger. Kurvan ligger på norrsidan av en ås och är oftast i skugga. Men färgerna kan skifta om det är sol från en blå himmel eller en mulen dag.
Rolf Waltersson
Lästips:
