Foto: MarcelloRabozzi / Pixabay.

Prisbelönt kamp mot överdriven repression – Stevenson och Crook belönas för sin forskning inom kriminologi

Linus Larsson:

I juni i år (2025) delades världens mest prestigefyllda pris inom kriminologi (Stockholmspriset i kriminologi) ut till Bryan Stevenson och Frances Crook. Pristagarna hedras för sina insatser i att synliggöra och bekämpa onödigt stränga reaktioner på brott, samt för att ha främjat ett mer humant och evidensbaserat rättssystem. Deras arbete och forskning står i tydlig kontrast till Tidöpartiernas politik med hårdare straff och ökad repression.

Bryan Stevenson: Juridik som verktyg för social rättvisa

Bryan Stevenson, amerikansk jurist och grundare av Equal Justice Initiative (EJI), har i flera decennier arbetat med att utmana systemisk rasism och orättvisor i det amerikanska rättssystemet. Hans forskning och praktiska arbete har fokuserat på: Avskaffandet av dödsstraffet, särskilt för minderåriga och psykiskt sjuka; Avslöjandet av rasdiskriminering i rättssystemets alla skeden, från gripande till dom; samt Reformer av livstidsstraff för ungdomar utan möjlighet till frigivning.

Stevensons arbete är djupt förankrat i empirisk forskning som visar att extremt långa straff och dödsstraff inte har någon tydlig avskräckande effekt, däremot förstärker dessa straff ojämlikheter och ökar risken för rättsövergrepp.

Frances Crook: Rättvisereformer i Storbritannien

Frances Crook, tidigare verkställande direktör för Howard League for Penal Reform i Storbritannien, har i över 30 år varit en ledande röst för en mer human kriminalpolitik. Hennes forskning och opinionsbildning har bland annat lett till: Minskad användning av fängelsestraff för barn och unga; Förbättrade villkor i fängelser, med fokus på utbildning, rehabilitering och återanpassning; samt alternativa påföljder, såsom samhällstjänst och vårdinsatser, istället för korta fängelsestraff.

Crooks arbete har bidragit till att visa hur kriminalpolitiken ofta drivs av populism snarare än vetenskaplig evidens, och hur ett mindre strafforienterat system i praktiken kan minska återfall i brott.

En gemensam vision: Brottsprevention med mänskliga rättigheter i centrum

Både Stevenson och Crook representerar en växande global rörelse inom kriminologin som förespråkar en evidensbaserad, rättvis och proportionerlig kriminalpolitik. Deras insatser utmanar föreställningen att hårda tag automatiskt leder till ökad trygghet. I stället visar de, genom forskning och praktik, att rättssystemet kan vara både effektivt och humant – utan att kompromissa med rättssäkerheten.

Enligt juryn för Stockholmspriset i kriminologi har dessa pristagare: “bidragit till en djupare förståelse för hur överdriven repression underminerar rättsstaten och mänskliga rättigheter” och deras forskning har haft “en konkret påverkan på lagstiftning, policy och allmän debatt”.

När vi nu har rett ut vilka dessa personer är och så att säga etablerat deras etos, kan det vara aktuellt att  höra deras omdöme om Tidöpartiernas rättspolitik.

I korthet lyder den: “Sveriges regering gör alla fel!” Pristagarna menar att Tidöpartiernas straffskärpningar är “missriktade” och “rubbade” (enligt Göteborgsposten). Bryan Stevenson tror vidare att “extrema straff bara kommer att förvärra förhållandena.”

Frances Crook förklarar:

Sverige är inte ett farligt och våldsamt land. Det är ett tryggt, civiliserat land som har särskilda problem, som alla länder har.”

Hon drar en parallell till covid-19, och säger att: “det inte går att ge hela samhället en och samma injektion – såsom höjda straff – och tro att det fungerar. I stället behöver unga brottslingar individuellt anpassade lösningar”. Bryan Stevenson håller med: “Svenskarna ska inte låta sig styras som om det vore undantagstillstånd – man kan inte straffa sig ur problemet”, säger han och den prisade forskaren fortsätter: “Att bygga nya fängelser är ett enormt slöseri med pengar”, något som går stick i stäv med regeringens politik och Timbros förhoppning om en öppning för privata fängelser.

I en tid då Sverige vill svara på samhällsproblem med ökad kontroll, längre straff och minskad tillit till rättssäkerheten, erbjuder Stevenson och Crook en annan väg: en kriminalpolitik grundad i vetenskap, respekt för mänskliga rättigheter och tro på möjligheten till förändring.

Stockholmspriset i kriminologi 2025 blir därmed inte bara en hyllning till två personer – utan till en idé om att rättvisa kan och bör vara rättvis. Avslutningsvis tänkte jag återigen citera Frances Crook, som ses som världens bästa kriminolog: ”Sveriges regering gör alla fel!”

Linus Larsson,
författare och sociologistuderande

You May Also Like