Gårdagskvällens besked från Hamas om att man accepterar fångutväxling och frigivning av alla återstående israeliska gisslantagna kom inte som någon överraskning. Redan under vapenvilan de inledande månaderna i år var fångutväxlingen startad, och skulle enligt den då förefintliga överenskommelsen slutföras.
Men Israel bröt i mars överenskommelsen, inledde en skärpt utsvältningspolitik och bröt vapenvilan.
I det besked som Hamas igår kom med ingick också att organisationen förordar fortsatta diskussioner utifrån den USA-israeliska så kallade “fredsplanen”. De punkter som man från Hamas’ sida trycker på handlar främst om det israeliska tillbakadragandet och den framtida administrationen av Gaza-området. Man accepterar punkten om ett temporärt palestinskt teknokratstyre (vilket man för övrigt redan för flera månader sedan klargjorde att man gör), men avvisar fredsplanens skrivningar om styre ovanför palestiniernas huvuden.
En annan sak som Hamas skjuter fram i sitt meddelande är naturligtvis punkten om att tillräckligt med livsviktiga förnödenheter nu ska släppas in. Denna punkt är en av flera som väckt upprördhet inom Netanyahus högerextrema regeringskrets.
Trump-administrationens reaktion på Hamas besked blev att nästa omedelbara steg måste bli att Israel inställer bombningarna och att en process utifrån “fredsplanen” sätts igång.
Från Tel Avivs sida kännetecknades reaktion på Trumps uttalande inledningsvis av viss förvirring och tvekan. Attackerna mot Gaza City stoppades inte omedelbart. 20 dödsoffer har rapporterats: offer för attacker som genomfördes efter det att Trump uppmanat Israel att upphöra med sin bombkampanj. Under de senaste 24 timmarna uppgår antalet dödade i samband med israeliska attacker till minst 80.
Efter några timmar beskrev Netanyahu i natt den israeliska positionen som att man accepterar att “inleda tillämpningen av planens första steg”.
Naturligtvis inser Netanyahu att han inte kan avvisa steget som innebär frigivning av alla gisslantagna. Trycket från en majoritet av Israels befolkning är i denna fråga enormt.
Det Netanyahu och hans regering nu planerar är med största säkerhet en sorts kopia på strategin man tillämpade i samband med vapenvilan i vintras. När gisslan väl är överlämnad kommer man att försöka provocera fram ett avbrytande av processen. I det skedet kommer situationen att vara annorlunda. Trycket från den interna oppositionen kommer att vara radikalt reducerat.
Netanyahus finansminister Bezalel Smotrich, med flera regeringsmedlemmar, har redan offentligt antytt att fredsplanen kan accepteras temporärt. Men målet att upprätta israeliska bosättningar i Gaza-området, och att slutgiltigt fördriva den palestinska befolkningen, kvarstår.
Det många politiker kommentatorer i våra medier inte insett har länge varit att Israels “krigföring” inte alls primärt handlat om ett “krig mot Hamas”. Det har varit Gazas försvarslösa befolkning som “bekrigats” och den extremistiska israeliska högerregeringens mål har i grunden hela tiden handlat om fördrivning, och om annektering för israeliska bosättningar.
Det går inte att utesluta att Trump-administrationens strävan att också upprätthålla allianser med andra stater i regionen kan komma att innebära att Netanyahus manöverutrymme framöver beskärs. Regimerna i Mellanöstern, inklusive Turkiet, är pressade av folkliga opinioner, och en regelrätt och omfattande israelisk annektering med USA:s välsignelse skulle säkert skapa svårigheter för regimer som inför sina befolkningar måste legitimera nära relationer till USA.
Det tycks nu som att det som hägrar för Trump-administrationen är något som i praktiken skulle kunna liknas vid ett US-amerikanskt kolonialt “protektorat” och investeringsområde. Vilket Trump kanske anser att den israeliska högern får nöja sig med.
För den israeliska högern är även upprätthållandet av den brutala offensiven på Västbanken av största vikt. Offensiven handlar om att skjuta varje tanke på bildandet av palestinsk stat i sank. Den handlar också om annektering. Och den handlar om fördrivning.
Trumps så kallade “fredsplan” innehåller inte ett enda ord om Västbanken.
