Trump, enbart ett symptom på USA:s djupa kris
US-amerikanska journalisten och författarinnan Rebecca Gordon skriver: ”Hur kan du se när ditt imperium håller på att falla sönder? Vissa tecken kan jag se från mitt eget främre fönster här i San Francisco.”
”Tvärs över gatan kan jag se en samling presenningar och stolpar (tillsammans med en av mina egna soptunnor) som användes för att bygga ett provisoriskt hem på trottoaren. Bredvid den byggnaden står ett träkors dekorerat med en sträng vita julljus och ett rött band – ett minnesmärke över kvinnan som byggde den strukturen och dog inuti den tidigare i veckan.”
Rebecca Gordon, The Fall of the American Empire?
Men världens största ekonomi gör inte livet bara värre eller otryggare för de allt fler utliggare som saknar både pengar och husrum, i USA allt mer förslummade storstäder. USA:s rika blir samtidigt allt rikare.
Den amerikanska självbilden hos gemene man är fortfarande att USA är världens framgångsrikaste land som kan dominera världen. Fortfarande har USA världens största ekonomi, men Kina växer snabbare och kommer allt närmare USA. När det gäller inkomst per invånare har flera länder i Europa, Irland, Schweiz och Norge gått om USA.
Inkomsterna i USA extremt ojämnt fördelade.
I ett globalt perspektiv har USA:s arbetarklass framstått som välsituerad, men de senaste decennierna har den fått känna av den växande ojämlikheten in på bara skinnet, anser den US-amerikanske författaren Thomas Frank i en intervju av Sverker Lenas i Dagens Nyheter:
”Ojämlikhet handlar om att du arbetar hårdare än någonsin förut, medan andra knappt arbetar alls och ändå välsignas av marknadens gud med varje tänkbar gåva,” skriver Frank i sin bok ”What’s the matter with Kansas?”, om högerpopulismens uppgång i USA.
Ojämlikhet är anledningen till att vissa människor finner en oerhört stor betydelse i takhöjden på en foajé eller i humlehalten på en öl medan andra aldrig mer kommer att tro på något igen”, skriver han i boken.
Från mitten av den stora depressionen på 1930-talet och fram till 1980-talet fick de lägsta 90 procenten av det amerikanska folket dela på omkring 70 procent av den ekonomiska tillväxten. De senaste 20 åren har motsvarande siffra varit 0 – noll. De övre tio procenten har sedan 1997 fått äta upp hela kakan själva.
Ojämlikheten har ökat
Ojämlikheten har växt under de senaste decennierna, oavsett vilken som har varit president och vilket parti, som presidenterna har kommit ifrån. De allra rikaste har blivit allt rikare.
På Dagens Nyheters ledarsida konstaterar Lisa Magnusson:
” En person som börjar med två tomma händer och bygger sin lycka genom hårt arbete. Det är den amerikanska drömmen. Men arbetarlönerna i USA är numera så låga att de knappt går att leva på. I Sverige ligger en typisk lägstalön för så kallade enkla jobb på 148 kronor i timmen, i USA är minimilönen 60 kronor. Anställningsskyddet är klent, och socialbidragen låga. En ensamstående mamma med två barn får på vissa håll bara ut 1300 kronor i månaden, noterar BBC.
Lägg därtill att amerikanerna inte bara måste försörja sig utan också skapa marginaler: Grundskolan och gymnasiet är gratis, men av varierande kvalitet, och man betalar själv för den vidareutbildning som krävs för att ta sig någonstans. Man förväntas även finansiera stora delar av sin sjukvård”
Analysen av politiska beslut visar att ”ekonomiska eliter och organiserade grupper som representerar affärsintressen har betydande inverkan på USA:s regeringspolitik”, medan genomsnittliga medborgare ”har litet eller inget oberoende inflytande.” Se staplarna.
Diagrammet här visar hur mycket politiskt inflytande olika grupper har i Amerika idag. De rika och företagsgrupper har störst inflytande medan vanliga väljare har i princip inget inflytande. Att ha ”politiskt inflytande” i det här fallet innebär att kongressen svarar dig genom att anta de lagar och policyer du gillar. Lågt inflytande betyder att du ignoreras — kongressen antar lagar som inte har något samband med vad du vill.
Den ekonomiska tillväxten i USA är främst en spekulationsbubbla, där pengar omfördelas från de fattiga till de rika. I den ”gamla goda” kapitalismens tid, strömmade en del av effekterna av den ekonomiska tillväxten även ned till vanligt folk. Numera innebär ekonomisk tillväxt istället att de allra rikaste med hjälp av staten plundrar resten av befolkningen.
Donald Trump har utnyttjat de ökade klyftorna i sin politiska propaganda men gör inget åt dem, utan vänder i sin retorik kritiken mot andra länder och politiska motståndare. Själv är han en av dem som blivit allt rikare.
Hans F Hjälte
