Riksbanken har beslutat att styrräntan ska sänkas med 25 punkter, 0.25 procentenheter, från och med 1 oktober. Det innebär att styrräntan sänks från 2.0 procent till 1.75 procent.
Nu får de fyra storbankerna, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken kritik för att de bara sänker sina bolåneräntor med 0.20 procentenheter.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är rasande. Ja, rasande är kanske att ta i. Hon är i alla upprörd, säger hon. Hon kan ju inte ta i för mycket eftersom flera ministrar i Tidöregeringen har aktier i några av dessa storbanker. Bl.a. Lotta Edholm (L), Mats Persson (L) och Johan Pehrson (L) som har, eller har haft, aktier i Handelsbanken och Nordea. (se lästips)
S-ledaren Magdalena Andersson tycker det är ”för jävligt”. Och hon anser att staten borde använda sig av den statliga banken SBAB för att sätta press på bankerna:
”Alla vi skattebetalare äger en bank tillsammans och den borde vi kunna använda på ett helt annat sätt”, säger hon till Aftonbladet
Även V-ledare Nooshi Dadgostar anser att regeringen borde använda sig av SBAB för att få ner räntorna.
Från de stora bankerna slår man tillbaka mot kritiken:
”Det behöver inte vara så att marknadsräntorna och bolåneräntorna faller i samma takt som Riksbanken sänker”, säger Norrons ränteförvaltare Peter Werleus.
Men märkligt är att när Riksbanken höjer styrräntan, då är bankerna snabba att följa efter med att höja sina bolåneräntor i samma takt som styrräntan höjs.
Men när styrräntan sänks, som den här gången, då behöver inte bolåneräntan falla i ”samma takt”.
Vad som också är lite konstigt är att den statliga banken SBAB bara har sänkt sin bolåneränta med 0.15 procentenheter. Alltså mindre än de fyra stora jättarna i bankvärlden.
För var och en som har bolån kanske det inte är en avgrundsdjup skillnad om bolåneräntan sänks med 0.25 procentenheter eller ”bara” med 0.20 procentenheter.
Men för bankerna innebär den skillnaden en väldig massa klirr i kassakistan. Redan nu gör de fyra storbankerna rekordvinster. Resultatet för 2024:
Nordea. Vinst 57,7 miljarder kronor. Utdelning till ägarna: 37,6 miljarder kronor
SEB. Vinst 35,9 miljarder kronor. Utdelning till ägarna: 23,2 miljarder kronor.
Swedbank. Vinst 34,9 miljarder kronor. Utdelning till ägarna: 24,4 miljarder kronor
Handelsbanken. Vinst 27,5 miljarder kronor. Utdelning till ägarna: 29,7 miljarder kronor
Totalt har vi i Sverige 124 registrerade banker. De fyra stora bankerna har tillsammans cirka 70 procent av marknaden. Störst är:
Swedbank: 23 procent av marknaden
Handelsbanken: 21 procent av marknaden
Nordea: 14 procent av marknaden
SEB: 13 procent av marknaden
Statliga SBAB har cirka 8 procent av marknaden för bolån och hushållslån.
På pappret är det Riksbanken som ska styra över penningpolitiken i landet:
”Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har även uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”, kan man läsa på Wikipedia.
Men i praktiken har nog, framför allt de fyra stora bankerna, ett ganska stort finger med i spelet över både räntor och annat. Och när det gäller betalningsmedel är det väl banksystemet som nu ”bestämt” att riktiga pengar som betalningsmedel är på utdöende.
Riksbanken ger ut mynt och sedlar. Mynt och sedlar som används allt mindre. I vissa affärer tar man inte ens emot kontanter.
Kontanter utgör nu cirka 1 procent av det totala penningvärdet. De övriga 99 procenten av pengarna består av nollor och ettor i ett digitalt system som tycks leva sitt eget liv bortom Riksbankens kontroll.
På något sätt måste samhället återta kontrollen över det här (penning)systemet. Men hur? När inte ens statens egna pengar duger som betalningsmedel, då är det nånting som inte stämmer.
Rolf Waltersson
Lästips:
