Så här ett år före valet kommer Tidöregeringen med valfläsk i stort sett varje dag. Det är sänkta skatter, höjda bostadsbidrag, sänkt arbetsgivaravgift, sänkt matmoms, med mera.
Det senaste utspelet, men troligen inte det sista, är en ”historisk satsning på skolan” där man lovar 4,3 miljarder till olika reformer.
Det är 300 miljoner i statsbidrag för ”ökad skolsäkerhet”, 200 miljoner på ”elevhälsan”, 120 miljoner till ”stärkt trygghet och studiero”, 1,8 miljarder till ”det så kallade kunskapsbidraget” och 500 miljoner för ”andra kvalitetshöjande insatser”.
De här satsningarna är nog i och för sig vällovliga skulle jag tro. Men där finns också 1 miljard till ”billigare förskola, maxtaxan”
En miljard till billigare förskola är kanske bra. Men det är ju ingen reform som gör (för)skolan bättre utan snarare en reform som är riktad till småbarnsföräldrarnas ekonomi. Så den miljarden vill jag nog räkna bort från den ”historiska satsningen”. Och då blir det, enligt mitt resonemang, 3,3 miljarder från staten till skolan.
Vissa av regeringens fläskiga reformer är dessutom bara tillfälliga och ska gälla från 1 april 2026 (knappt sex månader före valet) och till 31 december 2027. Det gäller till exempel den sänkta arbetsgivaravgiften och sänkta matmoms.
DET ÄR KOMMUNERNA SOM FINANSIERAR SKOLAN
När det gäller skolan är det viktigt att påpeka att skolan i stort sett är en kommunal angelägenhet. Det är kommunerna som genom kommunalskatten står för det mesta av fiolerna. Men staten skjuter till lite genom statsbidrag av olika slag. Och föräldrar betalar viss del genom olika avgifter, som förskoleavgift. Statistik från SCB visar att kommunerna satsade 353 miljarder kronor på skolan 2023. (se lästips)
Ganska mycket pengar rinner också ut från skolan tacka vare ”vinster i välfärden” där skolpengar avsedda för elevernas undervisning ”omvandlas” till vinster som stoppas i privata fickor. Det gäller främst de friskolekoncerner som drivs som aktiebolag. Aktiebolag har ju som grundidé att ”gå med vinst”.
Det betyder att de 3,3 miljarder regeringen nu i sin budget skjuter till motsvarar ungefär knappt en procent av vad kommunerna satsar.
En procent, det täcker inte ens inflationen. Vill man ge skolan de resurser som behövs för att stoppa nedskärningar och att alla elever ska få den undervisning de har rätt till krävs mycket mera.
De flesta kommuner brottas med ekonomiska problem där man ”tvingas” skära ner på skolan. Man stänger skolor, man avskedar lärare. Det gäller inte minst här i Eskilstuna. När jag tar en snabbtitt på vad som skrivits i eFOLKET om nedskärningarna inom skolan den senaste tiden hittar jag minst 15 inlägg och insändare. Några rubriker:
– 103 färre vuxna i skolan = ”skadligt på riktigt” för barn i Eskilstuna
– Starkt motstånd bland Eskilstunas lärare mot planerade neddragningar.
– Avskeda inte personal inom förskolan och skolan i Eskilstuna
– Sagan om det lilla barnet och skolpolitikern från Eskilstuna
– Eskilstuna: Vilka är de egentliga motiven bakom attacken mot lärarfacket?
– Vänsterpartiet i Eskilstuna till hårt angrepp om skolnedskärningar
REGERINGEN LÅNAR PENGAR TILL VALFLÄSKET
När regeringen nu helt plötsligt, inför ett valår, har 80 miljarder att spendera, framgår det inte helt tydligt att dessa 80 miljarder ”till största delen” är lånade pengar. Det blir 80 miljarder i ökad statsskuld som ska betalas tillbaka på ett eller annat sätt. Hur har man tänkt att det ska gå till? Ytterligare nedskärningar inom välfärden? Kommande generationer ska betala av skulden?
Sverige har en jämförelsevis låg statsskuld. Och det är egentligen inte fel att låna pengar. Men att låna pengar för att sänka skatter är lite som Ebberöds bank. (se lästips)
Ska staten låna pengar ska det vara till långsiktiga investeringar i infrastruktur – järnvägar och annan kollektivtrafik, vägar, broar, tunnlar, energi och sånt – Inte till löpande utgifter.
Det vore som att vi, som privatpersoner, skulle låna pengar till mat och hyra. Det håller inte i längden.
Och att låna till skattesänkningar är så korkat att man inte behöver vara professor i nationalekonomi för att förstå det. Till råga på allt, orättvisa skattesänkningar som gynnar högavlönade mest och ger småsmulor till fattigpensionärerna.
Kan lägga till att skolan är absolut största posten i kommunernas budget. På andra plats kommer äldreomsorgen. Vet inte hur tydligt det framgår av den bifogade bilden hur de olika posterna fördelar sig.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Guide: Här är de större satsningarna i regeringens budget för 2026 – SVT Nyheter. 8 september 2025
- Sagan om det lilla barnet och skolpolitikern från Eskilstuna – eFOLKET. 23 maj 2024
- Så mycket kostar skolan – Sveriges kommuner och regioner
- När det är valår bjuder regeringen på valfläsk – eFOLKET. 9 september 2025
- Så här lite sänks skatten på pensionen – 0 till 50 öre om dagen för en fattigpensionär – eFOLKET. 9 september 2025
- Vem tjänar på sänkt arbetsgivaravgift – Och vem förlorar – eFOLKET. 13 september
- Ebberöds Bank. Men på riktigt – inte på film – eFOLKET. 30 juli 2019
