I vanlig ordning presenterar regeringen sin budget för 2026 pö om pö, lite i taget, för att uppnå maximal medial uppmärksamhet.
Ena dagen är det ”de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna” som ska få sin beskärda del av kakan genom höjt bostadsbidrag.
Nästa dag är det ”pensionärernas tur, de som slitit och byggt upp vårt land”, som ska få sin beskärda del.
Sedan är det sänkt matmoms, från 12 till 6 procent.
Funkisskatten ska (äntligen) tas bort.
Sedan är det jobbskatteavdrag för att ”de som går till arbetet varje dag” ska få lön för mödan.
Nu är det ju inte alla som har det ekonomiskt besvärligt, även om många har det.
Det är inte synd om alla pensionärer.
Det är inte synd om alla som arbetar.
Det är inte synd om alla barnfamiljer.
Därför är den här typen av skattesänkningar och annat inte speciellt ”pricksäkra”. I alla fall inte om man vill ha ett samhälle med minskade ekonomiska klyftor. Men som valfläsk fungerar det kanske bra.
När det gäller höjt bostadsbidrag till ”de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna” nämner inte regeringen att för de som, helt eller delvis, lever på försörjningsstöd, så räknas bostadsbidraget av från försörjningsstödet, så att det slutar med noll i ökad köpkraft. (se lästips)
Och när det gäller sänkt skatt, genom höjt grundavdrag, till pensionärerna. Jag har tittat på siffrorna.
Med en pension på 25 000 kronor per månad blir den sänkta skatten 148 kronor per månad.
Det motsvarar knappt 5 kronor per dag, om man vill göra en ”psykologisk” jämförelse åt motsatt håll.
Men en pension på 62 500 kronor, vilket är en god pension som ytterst få har, blir skattesänkningen
424 kronor.
70 procent av Sveriges pensionärer har MINDRE än 25 000 kronor i månaden. Fattigpensionärer kan ha så låga pensioner som 12 000-15 000 i månaden. För dem kommer det inte att bli många korvören i sänkt skatt.
Det är de låga pensionerna som måste höjas!
Sänkt matmoms är ju populärt. Tidigare var slagordet ”Bort med moms på maten – beskatta kapitalet”.
Men någon beskattning av kapitalet är det inte fråga om från den här regeringen. Förmodligen inte från en S-ledd regering heller. Sänkt matmoms, om den nu slår igenom på priserna i butiken, gynnar alla. Även de som har det gott ställt och aldrig behöver titta på prislappen. Som aldrig behöver välja – falukorv eller oxfilé.
Vill man, mot förmodan, nå dem som verkligen måste vända på varenda slant, finns det nog andra stödeffekter som är mer ”pricksäkra”.
Den orättvisa funkisskatten har jag skrivit om flera gånger. Bra att den äntligen slopas. Men hur mycket ger det i reda pengar till den grupp i samhället som är de mest ekonomiskt utsatta? Många av de berörda har under 10 000 kronor i månaden (se lästips)
”Funkisskatten avskaffas 2026. 1 800 kr i lägre skatt”, säger en leende finansminister.
Typiskt, när skattesänkningarna är löjligt låga anger man dem för helår för att det (psykologiskt) ska se mera ut. Per månad blir det endast 150 kronor. (5 kronor per dag) Vilket inte är mycket att hänga i julgranen för den mest ekonomiskt utsatta gruppen som har kanske bara 10 000 kronor i månaden.
När det gäller jobbskatteavdraget presenterar regeringen ett räkneexempel:
”För en familj med en polis och en sjuksköterska samt två barn, 3 och 5 år, som bor i ett icke-eluppvärmt hus innebär budgeten följande effekter per månad”
Sänkt matmoms 545 kronor
Sänkt skatt på arbete 802 kronor
Sänkt förskoleavgift 375 kronor
Sänkt elskatt 85 kronor
Summa 1 802 kronor
Att regeringen valt en polis och en sjuksköterska i sitt räkneexempel är ingen slump. Det är utstuderat, eftersom poliser och sjuksköterskor är yrkesgrupper vi alla kan vara överens om att de är mycket viktiga för att samhället ska fungera.
Men hur ekonomiskt utsatta är den här familjen om man tittar på inkomsterna?
Medellönen för en polis ligger på 44 100 kronor i månaden (2024) enligt statistikmyndigheten.
För en legitimerad sjuksköterska ligger medellönen på 43 900 kronor. Det betyder att en sådan här medelfamilj har 88 000 kronor i månaden i inkomst.
De är säkert värda sina löner. Många tycker att poliser och sjuksköterskor borde ha ännu högre löner.
Men om jag ska vara riktigt ärlig är det inte familjer med 88 000 kronor i månaden (över en miljon om året) jag tänker på när jag tänker på de som har det knapert och är i stort behov av ekonomisk förstärkning på ena eller andra sättet.
Tidigare jobbskatteavdrag har resulterat i att höga löner ger höga skatteavdrag och låga löner ger låga skatteavdrag. Samma är det med det här förslaget.
Med en årslön på 300 000 kronor (25 000 i månaden) blir jobbskatteavdraget 1 800 kronor per år (150 kronor per månad)
Med en årslön på 500 000 kronor (41 670 i månaden) blir skattesänkningen 4 700 kronor (391 kronor i månaden.
Hur stor skattesänkningen blir genom jobbskatteavdraget för de som tjänar under 25 000 i månaden framgår inte av regeringens räkneexempel. Och det kan man ju förstå, för det blir nog inte många korvören.
Man ska också ha i minnet att de 80 miljarderna regeringen nu helt plötsligt, ett valår, har till förfogande, bara är tillfälligt. Man säger ju att den sänkta matmomsen bara gäller perioden 1 april 2026 – 31 december 2027. Ska sedan matmomsen höjas igen? Det blir inte lätt att genomföra utan protester.
Och de övriga reformerna i regeringens julklappssäck – hur ska de betalas framöver? Genom nedskärningar på andra ställen i den gemensamma välfärden?
Man kan ju också notera att det bara är skattesänkningar och andra ”plånboksfrågor” i de 80 miljarder regeringen har för reformer 2026.
Inga satsningar på miljö- och klimatfrågor. Eller att återställa statsbidragen till studieförbunden, de bidrag man tidigare dragit ner på.
Likaså bidragen till människorättsorganisationer som fredsrörelserna och andra. (se lästips)
Rolf Waltersson
Lästips:
- Guide: Här är de största satsningarna i regeringens budget för 2026 – SVT Nyheter. 9 september 2025
- Regeringen höjer bostadsbidraget till de ”ekonomiskt mest utsatta familjerna” – Men talar inte om att bostadsbidraget räknas av från försörjningsstödet – eFOLKET. 4 september 2025
- Personer med funktionsnedsättning är ”bortglömda” i regeringens budget – eFOLKET. 8 september 2023
- Vad tycker Camilla Cerderlöf (L) om ”funkisskatten”? – eFOLKET. 16 september 2024
- SD-regeringen har förklarat krig mot fredsrörelsen – eFOLKET. 26 december 2023
