Att se publiken strömma in i teaterladan. Det är Lars (Lasse) Tulls största belöning för sitt hårda arbete med att noggrant och i princip egenhändigt renovera en fallfärdig lada från 1890 till en fullt funktionell teater.
Sommaren 2022 kom de sista detaljerna på plats ’i grevens tid’ för invigningen av Skensta Theater strax utanför Eskilstuna med Moderna Operans uppsättning av ’Muntra Fruarna i Windsor’.
Lasse kommer från Leksand men flyttade till Eskilstuna 1997 för att bli rektor för Musikskolan (numera Kulturskolan) – en post som han höll till pensioneringen 2010. 1998 köpte han ett hus på en tomt avstyckad från vad som tidigare var Skensta Gård mellan Eskilstuna stad och Torshälla.
Den första tiden fick rektorn och hans familj bo i sin husbil och ett litet torp på tomten i väntan på att ett stort antal fyrbenta inneboende skulle behaga lämna fastigheten. När han köpte det tjänade huset nämligen som kattpensionat.
Numera har teaterkatten och mästerjägarinnan Tuss ensamrätt på reviret. När vi anländer är det hon som först möter oss och stolt visar upp en stor brun sork hon har fångat.
Ladan som nu inhyser teatern ingick inte ursprungligen i köpet, men när Lasse i mitten på 2000-talet köpte till marken bakom huset var ladan så fallfärdig att han fick den på köpet.
Den mångbegåvade Lasse satte sedan i gång med det omfattande renoveringsarbetet. För att installera taket tillverkade han en lång stege med en vagn för att lyfta upp de drygt 200 takplåtarna.
Förutom taket och nya stålbjälkar är det mesta av byggmaterialet och inredningen återvunnet, antingen från själva ladan eller inköpt i andra hand. Exempelvis har flera väggar tätats med brädor som ursprungligen använts för att isolera taket.
Mycket av inredningen är också den egentillverkad, men parkettstolarna i röd sammet har Lasse hittat på blocket och köpt in i olika omgångar. Den fungerande godisautomaten från 1940-talet har Lasse ägt sedan längre tid tillbaka. ”När barnen var små använde vi den till kalas”, säger han, och tillägger att ”på senare dar har jag faktiskt också använt den på fester för att distribuera snapsar. ”På det viset kan ju maskinen även fungera som nykterhetspolis”, skrattar han.
Lasses egen bakgrund och intressen har satt en unik prägel på teaterområdet. För att komma fram till teaterns portar går man upp för en bred, lätt lutande, takprydd ramp. Denna entré fyller praktiska funktioner som väderskydd och tillgänglighet för rörelsehindrade. Men den har också en mycket originell design.
Till den av dalsk nyromantik inspirerade branta takvinkeln har Lasse tillfört dekorationer i vikingastil. Konstruktionstekniken är schweizisk. På en gammal vagn i ladan hittade Lasse de två överdimensionerade trätunnorna som nu flankerar öppningen. Sådana användes vanligtvis till att sprida dynga för att gödsla åkrarna.
En bit längre in på tomten ligger vad Lasse kallar för ’kojan’. Han byggde den åt sin son när han var liten, och här syns den vikingainspirerade skaparglädjen in i de minsta detaljerna som på dörrarnas reglar. Taket pryds av drakliknande dekorationer och även av den i runor inristade texten ”man med muntert sinn träd du här in”. Det är bäst att följa uppmaningen då Odens öga vakar under takåsen.
Valthorn som är Lasses huvudinstrument har blivit något av en familjetradition. Hans dotter Anna är första hornist i Eskilstuna Symfoniorkester och barnbarnet Mathilda studerar valthorn vid Sibeliusakademin. Svärsonen Markus Maskuniitty undervisar i ämnet som professor i Hannover, Tyskland, och spelar instrumentet i Kungliga Filharmonikaorkestern.
Inför nästa säsong kan det bli en del överraskningar, menar Lasse. Utöver de återkommande sommaroperorna och kammarmusik vill han satsa på rock, country och folkmusik. Kanske till och med en äkta spelmanstämma? Lasse är öppen för önskemål och förslag.
Anna Eriksson och Rolf Waltersson
Lästips:
En kväll i romantikens och nostalgins tecken på Skensta Theater – eFOLKET, 1 september 2025
