Bild: Randgruppe/Pixabay.

Graffiti och knoparmoj – Hur hänger det ihop – Om det nu hänger ihop

Igår, 6 september, stannade jag till vid Eskilstunas enda öppna graffitivägg, de två planken vid Studiefrämjandet, Västeråsvägen.
En ung man, gissningsvis i 30-årsåldern, höll på att måla ett nytt motiv över målning som utfördes bara två dagar tidigare. (se lästips ”Senaste nytt på graffitifronten”

Bild 11 från 4 augusti och den nya, bild 12, den 6 augusti. Bild 13 när motivet nästan är färdigt.

Vi pratades vid en bra stund. Han, liksom andra graffitimålare jag pratat med, tycker det är skit att inte kommunen kan sätta upp öppna graffitiväggar. Att det under sommaren målats nya motiv vid Studiefrämjandet i stort sett dagligen. Ibland 2-3 nya motiv varje dag. Det visar att det finns ett stort behov att få måla graffiti helt lagligt i lugn och ro.

Dessutom är framtiden för de två graffitiplanken vid Studiefrämjandet något osäker eftersom man, på grund av kraftigt minskade anslag från regeringen till studieförbunden, tvingat Studiefrämjandet avskeda den som tidigare höll i kurser och andra aktiviteter och ansvarade för graffitiverksamheten vid Studiefrämjandet.
Skulle det bli så att Studiefrämjandet plockar ner sina två plank står Eskilstuna helt utan öppna graffitiväggar.

Vi pratade om varför just snirkliga bokstäver är ett tacksamt och vanligt motivområde. Och vi pratade om signaturerna som graffitimålare signerar sina verk med. Signaturer som även de är svårlästa, i alla fall för en utomstående.

Men de som målar graffiti känner varandra. De känner igen varandras signaturer. Så de vet vem som varit ”i farten”.
Ungefär som ”Kilroy was here”, som jag skrev om i ett tidigare inlägg. (se lästips)

Eftersom jag oftast går bet på att ”läsa” både bokstavsmotiven och signaturerna kommer jag osökt att tänka på ”knoparmoj”.

Knoparmoj är det hemliga språk som sotare tidigare använde när de pratade med varandra. Eftersom de arbetade i bostäder ville de ibland säga saker utan att de boende förstod, så hittade de på sitt hemliga sotarspråk – knoparmoj.

Det var sotare från Tyskland som kom till Sverige som arbetskraftsinvandring under 1700-talet för att lära ut sotaryrket, som hade med sig den här seden med det hemliga språket. Några exempel på knoparmoj som lär innehålla cirka 450 ord. (se lästips):

Jack = öga
Karda = hand
Klitiggare = snåljåp
Gajmök = satkäring
Krubba = äta
Kvanting = pojke, pojkspoling, pojkvasker
Lank = kaffe, svagt kaffe
Pajmoj = snusdosa
Vådis = vatten
Luffa = gesällvandra, söka arbete
Kosing = pengar

Ordet ”kvanting” finns med i Kväsarevalsen som sjöngs av bl.a. Åke Grönberg:

En kvanting träder i salen in,
för att fröjdas mé fjällan sin,
och alla rynkor blir glada i håg,
ty stunsigare kvanting man sällan såg

Som ni ser är det många av dessa ord vi använder även idag, men då mest som slanguttryck.Man hade även en del fraser, uttryck, som användes när man ville säga något som ”utomstående” inte borde höra:

Kvantingen åker på puckel
Pucklas med tjuringen
Gajen bjuder på lanken

Att slåss, puckla på varandra, används även idag.

Författaren Alf Henriksson har skrivit en dikt med titeln ”Sotarspråk”:

Knoparen krejsar i slunget, hans moj är dig svårt att förstå.
Han är fejlig på isingar, kurpis och jack där i pipan han flinkt pumpar på.
Han förtjänar sin usig på farning och stig till häringar, lanken och sjock
där i goniga kåpor och guckliga lin han rafflar på uket din stock.
När han flunsat sig trött går han käklustig hem till sin skrasp och får podis och jing,
han får skräckling til kläm, han får fleder och puff och tjabis med spisliga ting.
Ja, han avar från bysaköksimmorna hem och bevaskar sitt tryss i sin kåk
och blir då lika fejlös om noben som du, fast du inte begriper hans språk

När det gäller den nya graffitimålningen förstod jag ingenting. Men han som målade förklarade att det står MANI!. Utropstecknet var det enda jag kunde lista ut.
Men med facit i hand inbillar jag mig att jag ser bokstäverna M A N I.

Rolf Waltersson

Lästips:

You May Also Like