6 augusti, 80 år efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki visade SVT2 ett program på 2,5 timmar, ”Atombomben 80 år”. (se lästips)
Det var smärtsamt att se, men också lärorikt. T.ex. när president Truman efter att atombomben detonerat över Hiroshima i ett tal till nationen säger; ”För 6 timmar sedan fällde ett amerikanskt flygplan en enda bomb mot Hiroshima, en viktig japansk militärbas”.
Men han sa inte att det var en atombomb. Och det där med ”Hiroshima som en viktig japansk militärbas”. Vad jag förstår när jag har läst på fanns det inga militära anläggningar i Hiroshima. I alla fall inte inne i staden. Däremot var Hiroshima en viktig hamnstad. Och hamnar brukar anses som militära måltavlor i krig. Och varför måste man bomba sönder en hel stad med en befolkning på 350 000 invånare, varav 90 000-120 000 dödades direkt och många dog efteråt av strålskador.
Det borde väl ha räckt, av militära skäl, att ”bara” bomba hamnen, om den nu var ett militärt mål.
När man (Truman) bestämde att bomba Hiroshima och Nagasaki var det närmast att se som en politisk handling, en maktdemonstration. Japan hade ju i praktiken förlorat och var på väg att kapitulera.
Vad USA och Truman ville, var att hinna testa de båda bomberna ”på riktigt” innan kriget var slut.
USA hade just utfört sin provsprängning av atombomben några veckor före, 16 juli, i öknen i New Mexico. Testets kodnamn var Trinity som betyder Treenighet efter bibelns Fadern, Sonen och Den helige ande. Lite cyniskt kan tyckas att dra in religionen (kristendomen) i detta fasansfulla bombande – att man bombar i Fadern, Sonen och den Helige andens namn.
I ett inslag i ”Nyhetstecken” senare på kvällen 6 augusti visades en filmsnutt från minneshögtiden i Hiroshima. Där varnade Hiroshimas borgmästare Kazumi Matsui för den ”accelererande trenden med militär upprustning runtom i världen”.
Och i ett tal sa Japans premiärminister Shigeru Ishiba; ”Det är Japans uppdrag att ta ledningen för en värld utan kärnvapen”.
Värt att upprepa, förra året, 2024 var det den japanska organisationen Nihon Hidankyo, som startades och består av överlevare efter Hiroshima och Nagasaki, som tilldelades Alfred Nobels fredspris för deras arbete för en kärnvapenfri värld.
I år är Donald Trump nominerad till fredspriset. Men så korkade kan väl inte Nobelkommittén i Oslo vara att man ger fredspriset till en hök som Donald Trump som hotar hela världen med (handels)krig.
Idag hade med stor sannolikhet atombomberna över Hiroshima och Nagasaki betraktats som ett allvarligt krigsbrott. (se lästips)
Trots allt vapenskrammel där man även skramlar och hotar varandra med atombomber finns det ”experter” som talar om att risken för ett atomvapenkrig trots allt är liten.
Men som det ser ut idag med cyberattacker och annat så är kanske risken för ett kärnvapenkrig av misstag är större än ett planerat kärnvapenanfall.
Betänk att dagen atombomber har en sprängkraft som är 100 gånger starkare och ännu mera än bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Bomben över Hiroshima hade en sprängkraft som motsvarar 15 kiloton trotyl. Alltså 15 000 kilo trotyl
Den så kallade Tsarbomben som dåvarande Sovjetunionen provsprängde 1961 hade en sprängkraft som motsvarade 50-58 megaton. Alltså 50-58 miljoner kilo trotyl. I den jämförelsen är smeknamnet Little Boy på bomben över Hiroshima ganska talande.
Det största atombomb USA provsprängt hade en sprängkraft motsvarande 9 megaton trotyl. Alltså 9 miljoner kilo trotyl.
Det största atombomb Frankrike provsprängt (vid Mururoa-atollen i Stilla havet) hade en sprängkraft motsvarande 120 kiloton trotyl. Alltså 120 000 kilo trotyl. ”Cést magnifique”, som de Gaulle sa när han själv fick trycka på avfyrningsknappen vid en fransk provsprängning i Stilla havet. (se lästips)
Idag talar man också om strategiska och taktiska kärnvapen.
Strategiska kärnvapen har en längre räckvidd och större laddningar. De är avsedda för strategiska mål, exempelvis hela städer.
Taktiska kärnvapen har kortare räckvidd och lägre laddningsstyrka och är avsedda för att slå ut militära mål, t.ex. militärbaser. (se lästips)
För övrigt anser jag att Sverige ska underteckna och ratificera FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Rolf Waltersson
Lästips:
- 80 år sedan atombomberna över Hiroshima – SVT Nyheter. 6 augusti 2025. (här kan ni se en intervju med Katsuko Kuwamoto, en av överlevarna från bomben, samt ett filmat inslag från minnesceremonin i Hiroshima)
- 80 år efter atombomberna i Japan: Överlevarna förtvivlade över upprustningen – Dagens nyheter. 2025-08-06
- Det hade sannolikt betraktats som ett krigsbrott idag – SVT Nyheter. 6 augusti 2025
- Taktiska kärnvapen – Svenska läkare mot kärnvapen.
- Alfred Nobels fredspris går till japansk organisation som arbetar för en kärnvapenfri värld – eFOLKET. 12 oktober 2024
- Kärnvapen – ”Cést magnifique!” – eFOLKET. 18 augusti 2018
- Trinitytestet – Wikipedia
- Tsarbomben – Wikipedia
- Färre kärnvapen – Men mångdubbelt större sprängkraft – eFOLKET. 4 oktober 2024
