Foto: Rolf Waltersson.

”Mycket väsen för lite ull”, sa han som klippte grisen – Samma kan man säga om riksdagens pensionsgrupp som nu trampar på gasen utan att komma nånstans

Riksdagens pensionsgrupp, där nu alla partier är representerade, kallade till en pressträff 27 augusti. Där berättade pensionsgruppens ordförande Anna Tenje (M), som också är äldre- och socialförsäkringsminister, om det ”historiska beslut” pensionsgruppen enats om.

Det handlar om att det nu finns ett överskott i pensionssystemet och att man därför kan trampa på ”gasen” genom att höja pensionerna från och med 2027. Tidigare har man ju haft en ”broms” i systemet som kan sänka pensionerna vid dåliga tider. Men nu har man, som sagt, även satt in en ”gas” därför att framtiden ser ljus ut när man nu har ett överskott i systemet på 1 900 miljarder kronor.

Detta ”historiska beslut” innebär att en genomsnittspensionär kan få höjd pension med 1 200 kronor från och med 1 januari 2027

Men det är inte 1 200 kronor per månad. Det är 1 200 kronor per år. Per månad innebär detta ”historiska beslut” 100 kronor i månaden för en med medelpension.

Medelpensionen för Sveriges ca 2,3 miljoner pensionärer ligger nu på ynka 16 400 kronor i månaden, före skatt. ( 17 500 kronor för män och 15 000 kronor för kvinnor).
Eftersom uppräkningen beräknas procentuellt, blir det mer än 100 kronor för de med högre pension och mindre än 100 kronor till de med lägre pension.

Det handlar alltså om den allmänna statliga pensionen, som består av inkomst- och premiepension, som alla får.

Ida Gabrielsson, som är Vänsterpartiets ledamot i pensionsgruppen, är inte lika optimistisk som Anna Tenje (M). Ida Gabrielsson tror att prognosen pekar mot högst 70 kronor i månaden.

100 kronor eller 70 kronor. Det är skamligt. Med buller och bång kallar man till pressträff för att presentera ett ”historiskt beslut”, och så handlar det om en spottstyver, i bästa fall en ynka 100-lapp till medelpensionären. Och betydligt mindre än så till fattigpensionärerna.

Som en jämförelse för att få perspektiv på det hela, kan nämnas att Anna Tenje (M), i egenskap av statsråd, fick sitt arvode höjt 1 juli i år. En nätt liten höjning med 5 000 kronor i månaden. Från 156 000 till 161 000 kronor i månaden.

Hon har precis kvitterat ut sitt nya arvode när hon vid pressträffen presenterar det ”historiska beslutet” där en medelpensionär kan få 100 kronor i månaden.

Kritik mot pensionsgruppens beslut har kommit från LO som i ett pressmeddelande skriver ”LO om pensionsförslaget: ”Ett svek mot arbetarna som byggt vårt land”. (se lästips)

Men även PRO är kritisk; ”Dagens besked räcker inte för att förverkliga den rejält höjda pension som PRO vill se”, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam.

Hela pensionssystemet är fel. Det pensionssystem som socialdemokraterna och de borgerliga partierna enades om 1998. Till och med förre partiledaren och statsministern Göran Persson (S) medger det.

”Folk förstod inte vad vi beslutade. Jag är säker på att det vi gjorde inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort”, säger Göran Persson. (se lästips)

Går man in på Tantpatrullens hemsida ser man en banderoll med texten ”Vi kräver ett nytt pensionssystem”

Och inte blir det bättre av det vi nu ser – att flera av våra statliga AP-fonder spekulerar i vapenaktier där man (in)direkt stöder den israeliska regeringens massaker i Gaza. (se lästips)

När pensionsgruppen bildades fick bara de partier som stod bakom pensionsuppgörelsen, S, M, C, Fp och KD vara med. V ställdes utanför.

Men nu ingår alla partier i pensionsgruppen. Jag ifrågasätter varför man över huvud taget ska ha en pensionsgrupp som arbetar mer eller mindre i lönndom. Och när man enats, som vid ett påveval, träder man fram ur skuggorna och berättar vad man enats om. Varför detta hemlighetsmakeri? Varför ska inte pensionsfrågor behandlas inför öppen ridå? (se lästips)

Rolf Waltersson

Lästips:

Liknande artiklar