Trumpadministrationens utrikesminister Marco Rubio tillkännagav igår att USA inför straffsanktioner mot en rad av Kubas ledande politiker, däribland landets president Miguel Diaz-Canel, försvarsministern Álvaro López Miera och inrikesministern Lázaro Álvarez Casas.
Rubio, välbeställd representant för överklassen i det av skriande ojämlikhet präglade USA, anför som motiv att den kubanska regeringen förtrycker folket, och anklagar även ledningen för världens mest jämlika land för att strunta i folkets välfärd och för att istället kanalisera resurser till dem som enligt Rubio utgör “den kubanska statens privilegierade toppskikt”.
Sanktionsbeslutet kom några dagar efter det att Donald Trump i en promemoria klargjort att USA:s mål är att helt strypa den kubanska turistnäringen.
USA har ända sedan 1962 upprätthållit en hård ekonomisk blockad mot Kuba, vilken åsamkat Kuba stor skada. Blockaden har skärptes ytterligare under Trumps förra presidentperiod och i januari i år återinförde USA Kuba på listan över stater som sponsrar terrorism – en anklagelse som väckt stor förvåning i omvärlden.
FN:s generalförsamling har sedan många år årligen med bedövande majoritet krävt att USA:s blockad mot Kuba ska upphöra. De enda staterna som konsekvent röstat emot majoriteten har varit USA och Israel. Generalförsamlingens uppfattning har med självklar arrogans ignorerats av USA.
Beslutet om straffsanktioner mot den kubanska ledningen kom också bara några dagar efter det att Rubio tillkännagivit nya straffsanktioner mot domare i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och mot FN:s rapportör rörande palestinska flyktingar.
USA har hårt angripit ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu (anklagad för krigsbrott och brott mot mänskligheten) och FN-rapportören Francesca Albanese för hennes krav på ett stopp på vapenleveranser till Israel och på att handelsavtal med Israel ska sägas upp.
Nedan publicerar vi en artikel från Cubainformacion om USA:s nya “människorättsföreträdare” Rosa María Payá. Utnämningen av henne ingår som ytterligare attack mot Kuba, grannlandet som sedan revolutionen 1959 vägrat dansa efter supermaktens pipa.
*******
USA:s nya ”människorättsföreträdare” lobbar för brott mot mänskliga rättigheter.
Artikeln har också varit publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.
Cubainformacion
Rosa María Payá: peón en la OEA para el bloqueo total del sistema de salud de Cuba
Översättning: Zoltan Tiroler
Rosa María Payá: en bricka i OAS (De Amerikanska Staternas Organisation) för den totala blockaden av Kubas hälsovård
USA nominerade nyligen den kubanska dissidenten Rosa María Payá till OAS:s interamerikanska kommission för mänskliga rättigheter (IACHR).
Den oberoende panelen som utvärderade Payá och de andra kandidaterna kom fram till att hon ”i allmänhet uppfyller utvärderingskriterierna”. Men de uppgav också att de hade ”specifika farhågor när det gäller hennes erfarenhet och potentiella intressekonflikter”. Dessa intressekonflikter kan härröra från Cuba Decide, den organisation hon skapade, som stöds av grupper som finansieras av den amerikanska regeringen. Payá har också varit en högljudd anhängare av USA:s sanktioner mot Kuba, som har bidragit till brist på mat, medicin och elektricitet på ön.
Panelen noterade också Payás ”påvisade begränsade substantiella kunskaper om normer, rättspraxis eller doktriner inom internationell människorättslagstiftning”.
Genom varningar och hot mot olika regeringar har Vita huset lyckats genomdriva att Rosa María Payá utses till ledamot av den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter inom OAS (Organisationen för amerikanska stater). Dess mål är för närvarande mycket exakt: att genom ekonomisk utpressning få de regeringar som för närvarande har ett medicinskt samarbete med Kuba att överge det.
Varför?
För att helt strypa inflödet av utländsk valuta till Kubas hälsovårdssystem, och därmed ytterligare försvåra den nuvarande krisen med brist på mediciner och sjukvårdsmaterial som det kubanska folket lider av. Och därmed, tillsammans med resten av de brister som de lider av, driva dem till desperation och ett hypotetiskt uppror.
OAS roll kommer att vara att ytterligare förstärka den ekonomiska och politiska belägringen av Kuba, trots att detta land inte tillhör OAS. Dess mål är för närvarande mycket exakt: att genom ekonomisk utpressning få de regeringar som för närvarande har ett medicinskt samarbete med ön att överge det, vilket hände för flera år sedan med Brasilien, Bolivia och Ecuador. Varför?
Men låt oss analysera några aspekter av den politiska profilen hos den person som presenterar sig för oss som en ”expert på mänskliga rättigheter”:
Ett. Rosa María Payá är långt ifrån en företrädare för det civila samhället, utan en bevisad legosoldat för den US-amerikanska regeringen. Sedan hon flyttade till USA 2013 har hennes lön betalats av Vita huset, genom de två miljoner dollar per år med vilka USAID-organet stöder Foundation for Pan-American Democracy och Cuba Decide, båda projekt som leds av Payá.
Två. Rosa María Payás ”människorättsaktivism” består i att i möten, intervjuer, sammankomster och politiska handlingar stödja alla möjliga US-amerikanska sanktioner mot den kubanska ekonomin. Låt oss komma ihåg att dessa under de senaste fem åren har pulveriserat Kubas inkomster från turism, sjukvård, penningförsändelser eller utländska investeringar…, och i praktiken hindrar ön från att ta emot banköverföringar eller lån. Konsekvenserna är påtagliga: elkris, livsmedelskris, hälsokris, transportkris och i allmänhet en akut utarmning av levnadsvillkoren för ett helt folk på kort tid. Rosa María Payá, låt oss inte glömma det, arbetade tillsammans med anti-Castro kongressledamöter från Miami för att se till att Donald Trump sprängde alla broar i den dialog med Havanna som Barack Obama hade inlett.
Tre. Rosa María Payá reser nu runt i världen för att försöka få andra regeringar att införa dessa sanktioner mot Kuba. Hon föreslår till och med Europeiska unionen att avsluta utvecklingssamarbetsprojekt, som i dag gynnar jordbruksproduktion eller läkemedel på Kuba, eftersom de enligt henne – lyssna noga – finansierar ”förtryck och terrorism”.
Fyra. Denna extremist har stöttat statskupper som den i Bolivia 2019, dit hon reste för att stödja kuppledaren Jeanine Áñez, ansvarig för tre massakrer där 38 personer dödades av polisen.
Men läser vi något om allt detta i mainstreammedierna? Inte ett ord. Det är alltför motsägelsefullt och stämmer inte med bilden av hur hon målas upp som ”dissident”, ’människorättsaktivist’ eller ”frihetskämpe”.
Det är på detta sätt som medierna och journalisterna medverkar till de massiva, systematiska och flagranta kränkningarna av ett helt folks mänskliga rättigheter, som varje år enhälligt fördöms av FN.
Rosa María Payá: peón en la OEA para el bloqueo total del sistema de salud de Cuba
Cubainformacion med källhänvisningar i länken 250702, samt Belly of the Beast (ZT)
