”Jag är säker på att det vi gjorde inte kommer att vara populärt om 20 år när de går i pension och ser vad vi gjort”, sa Göran Persson (S) i en kommentar 2011 till att socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna 1998 drev igenom det nya pensionssystemet som ersatte ATP-systemet. (se lästips Aftonbladet)
En som redan då förstod vad det handlade om var Ulla Hoffman (V) som var en av de kritiker som kördes över:
”Jag är mest glad över att han (Göran Persson, min anmärkning) äntligen säger sanningen. Jag skulle vilja hävda att man mörkade en hel del av effekterna av det nya pensionssystemet”, säger Ulla Hoffman (se samma lästips)
På frågan ”Väntar en ekonomisk ättestupa för somliga om ett antal år?” svarade Ulla Hoffman:
”Ja så kan det bli. Man behöver arbeta några år till. Det orkar inte de med tunga arbetsuppgifter. Klasskillnaderna kommer att öka än mer. Och se på de som är långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer, det är främst kvinnor”
”Så gick luften ur pensionssystemet”, är rubriken till en artikel från tidningen Senioren där man förklarar detta pensionssystem med orden; ”Alla är överens om att pensionssystemet lider av pyspunka. De bärande principerna har sakta men säkert gröpts ur under systemets snart 30-åriga historia. Men hur gick det så fel?”, (se lästips Senioren)
Nu läser jag frågespalten ”Fråga Aftonbladet om din pension”. Det är signaturen Mikael som skriver:
”Hej! Jag fyllde 60 år förra året efter att ha jobbat med tunga, fysiska, skiftjobb inom tillverkningsindustrin i nästan 40 år. Känner mig slutkörd både fysiskt och psykiskt och skulle vilja avsluta mitt yrkesliv och gå i pension tidigare för jag orkar inte längre. Finns det möjlighet att ansöka om att påbörja sin pension tidigare?”
Aftonbladets ekonomireporter Fredrik Rundkvist svarar:
”Egentligen inte. I dagsläget kan man tidigast börja ta ut sin allmänna pension från 63 års ålder. Nästa år höjs åldern till 64 år. Men går man så tidigt kommer pensionen att bli betydligt lägre än vid ett senare uttag…
Som Aftonbladet skrivit tidigare kan de nya pausreglerna för tjänstepensionen användas för att sluta redan vid 62 års ålder. Men det förutsätter en hög lön (över 54 000 kronor i månaden före skatt) och en förhållandevis stor intjänad premiebestämd tjänstepension.
Det alternativet är med andra ord bara att glömma för de flesta löntagare”, är svaret Mikael får.
Det är heller inte lätt att förstå sig på pensionssystemet. I botten har vi den allmänna pensionen (statliga) pensionen som består av två delar, inkomstpension och premiepension.
Premiepensionen är den del vi ska lockas och luras att själva placera i fonder så att pengarna kan ”växa fortare”. Placerar vi i fel fonder som går back får vi skylla oss själva om pensionen blir lägre. Vill man inte leka aktiespekulant hamnar premiepensionen automatiskt i 7:e AP-fonden där ”riktiga experter” tar hand om placeringen av våra pengar
Sedan har vi tjänstepensionen man får från jobbet. Men det förutsätter att man har jobbat inom företag med kollektivavtal med avtal om tjänstepension. Saknas kollektivavtal och/eller om man jobbar svart, blir det ingen tjänstepension.
Man kan också ”löneväxla” genom att avstå hel eller del av löneökningen mot avsättning till sin tjänstepension. Men det är, som Fredrik Rundkvist svarar Mikael, löneväxla kan vara lönsamt om man har en månadslön över 54 000 kronor i lön. Har man lägre lön så påverkar det både den allmänna pensionen, sjukpenning, föräldrapenning med mera, så att man i slutändan förlorar på att löneväxla.
Toppen på pensionspyramiden är det privata pensionssparandet. Och det säger sig självt att det främst är de med högre löner som har råd att pensionsspara.
I Sverige har vi fortfarande mellan 250 000 och 300 000 fattigpensionärer varav flertalet är kvinnor.
Har man låg pension finns också möjlighet till bostadstillägg. Men det måste man ansöka om. Många vet inte om att det finns möjlighet till bostadstillägg. Många vet inte hur man ansöker. Det kan vara krångligt.
Av Sveriges cirka 2,3 miljoner pensionärer är det cirka 290 000 som får bostadstillägg.
Det finns beräkningar som pekar mot att cirka 100 000 fattigpensionärer går miste om det bostadstillägg de har rätt till därför att de inte ansökt.
Det bästa vore väl att pensionerna var så höga att man kan leva på sin pension utan att tigga och be om hjälp. Dessutom slipper man då en massa byråkrati till att administrera, granska och kontrollera.
Dessutom frågar man sig varför det kallas ”bostadstillägg” när det gäller pensionärer, med ”bostadsbidrag” när det gäller andra i samhället som har låga inkomster.
Är det för att pensionärer inte ska känna sig utpekade, stämplande och stigmatiserade som ”bidragstagare”?
När folkpensionen infördes 1913 var pensionsåldern 67 år. 1976 sänktes den till 65 år. Nu har regeringen infört ”riktålder” för pensionen. Riktåldern är nu 66 år. Nästa år, 2026 höjs riktåldern till 67 år.
Enligt det ”schema” som finns för höjningen av riktåldern kommer den stegvis att höjas så att ”riktåldern för de som är födda under åren 1997-2014 kommer att bli 70 år.
När riktåldern höjs så höjs automatiskt den lägsta ålder då man får gå i pension.
De här stelbenta sätten tar ingen hänsyn till att en del är utslitna långt innan de uppnått sin ”rätta” pensionsålder. Andra som inte haft det lika slitsamt kan jobba längre upp i åren, och får därmed automatiskt en högre pension som ”tack för hjälpen” att de hållit sig friska och krya.
Eller som Ulla Hoffman (V) sa redan då det nya pensionssystemet infördes 1998; ”Klasskillnaderna kommer att öka ännu mera”
En annan intressant sak. Inom den offentliga sektorn har alla, 100 procent, kollektivavtal där även tjänstepensionen ingår.
Inom det privata sektorn är det 83 procent som har kollektivavtal. Det innebär att 17 procent står utan kollektivavtal.
Inom den privata sektorn arbetar 3,4 miljoner människor (2023). 17 procent, det blir 580 000 som arbetar utan kollektivavtal och allt vad det innebär gällande löner, arbetstider, tjänstepensioner och andra anställningsvillkor.
En del av dessa arbetar svart också, vilket betyder att inga pensionspengar över huvud tagit sätts av till framtida statlig pension. För av den så kallade arbetsgivaravgiften, som nu ligger på 31,42 procent av lönen, går 10,2 procent av dessa 31,42 procent till ålderspensionsavgiften (se bifogad bild)
Vi ser också en uppgörelse där höjdare av olika slag får väldigt generösa pensionsförmåner utöver höga löner och bonussystem. T.ex. inbetalningar till privata pensionsförsäkringar. Något som ”vanliga” löntagare aldrig ens kan drömma om.
Snart är det 2026 då även pensionerna ska höjas. En del höjningar sker automatiskt. Det är uppräkningar utifrån inflationen, prisbasbelopp och annat. Sedan har vi det regeringen direkt styr över. Det är höjda pensionsnivåer och skattesänkningar.
Återstår att se. Men det blir väl den gamla vanliga visan – mest till de som redan har mer än nog. Och lite, eller inget, till de som har minst.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Folk förstod inte vad vi beslutade – Aftonbladet – Uppdaterad 8 mars 2011. Publicerad 19 februari 2005
- Så gick luften ur pensionssystemet – Senioren – 15 maj 2024
- Sverige sviker sina pensionärer – var är ilskan? – eFOLKET – 23 mars 2025
- Kvinnorna betalar notan för nedskärningarna med lägre pensioner – eFOLKET – 8 maj 2024
- Pensionärsvisan (En glad pensionär) – Thore Skogman – YouTube
