När jag läser insändaren i eFOLKET ”Splittrade barngrupper, växande ort – och undantag för de egna”, som handlar om nedläggningen av högstadiet på skolan i Stallarholmen, kommer jag osökt att tänka på det alla pratar om – en levande landsbygd.
I den politiska debatten pratas det om att ”hela Sverige ska leva”, hur viktigt det är med en levande landsbygd.
Men i verkligheten ser vi att landsbygden och de mindre orterna undan för undan utarmas på den service som gör att det dagliga livet blir allt besvärligare för de som bor där.
Det är inte bara skolor som läggs ner. Det är postkontor, arbetsförmedling, polisstationer, apotek, livsmedelsbutiken, bensinmacken, indragen kollektivtrafik med mera som försvinner.
Med avstamp från insändaren om skolan i Stallarholmen har jag gjort en liten granskning av bakgrunden till beslutet. Eller ”research” som det numera heter.
Jag åkte även dit för att se med egna ögon hur det ser ut. Jag noterade att Stallarholmens bibliotek ligger ”vägg i vägg” med skolan. Där finns också en idrottsbyggnad 30-40 meter från skolbyggnaden. På en liten informationsskylt i fönstret kan man se Stallarholmskolans skolrekord 1958 (se bifogad bild)
Det hela började redan våren 2018 då majoriteten i Strängnäs kommun M+S (Stallarholmen tillhör Strängnäs) beslutade om en ny ”skolstruktur”. Denna struktur innebar nedläggning av landsbygdsskolorna i Fogdö, Länna, Härad och Tosterö, samt nedläggning av åk 7-9 på Stallarholmskolan och Karinslundsskolan.
Detta väckte starka protester. En namninsamling med krav på folkomröstning startades och samlade snabbt in de 3 000 fysiska namnunderskrifter som krävdes för att få igenom en folkomröstning.
Mot majoritetens vilja blev det således en folkomröstning i samband med de ordinarie valen i september 2018. På valsedeln fanns tre alternativ – A, B och C
Alternativ A:
Jag vill ha en skolstruktur enligt folkinitiativets förslag, d.v.s. Att landsbygdsskolorna i Fogdö, Länna, Härad samt Tosterö ska bevaras samt att Stallarholmskolans årskurs 7-9 och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska vara kvar där de fanns innan beslutet om förändrad skolstruktur fattades av kommunfullmäktige
Alternativ B, som var förslaget från den styrande majoriteten M+S:
Jag vill ha en skolstruktur i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 23 april 2018, § 69, d.v.s. att förskoleklasserna, grundskolorna och fritidshemmen i Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola ska upphöra, att verksamheten i Stallasholmskolans och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska upphöra samt att verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 ska upphöra samt att verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem påbörjas vid Karinslundsskolan
Alternativ C:
Jag avstår från att ta ställning
Valresultaten blev en överlägsen seger för alternativ A som fick 70,5 procent av rösterna.
Alternativ B, alltså majoritetens förslag, fick bara 15,3 procent.
Alternativ C fick 12,2 procent.
Valdeltagandet var 58,7 procent, vilket måste anses som relativt högt eftersom valdeltagande vid lokala folkomröstningar brukar ligga ganska lågt. Som jämförelse kan nämnas att 58,7 procent är ungefär som vid presidentval i USA.
Folkomröstningar är endast rådgivande. Trots brakförlusten för majoriteten, valde S+M att köra över valresultatet och genomförde dessa nedläggningar av landsbygdsskolorna i Strängnäs kommun.
Resultaten har blivit att en massa skolungar nu bussas fram och tillbaka. Samt att landsbygden och några mindre ”förorter” till Strängnäs nu blivit ännu mera utarmade.
Motivet från majoriteten har varit att mindre skolor ger sämre resultat och att det skulle bli bättre för eleverna och deras undervisning om de bussas till större skolor. Men enligt vad jag läst finns det inget vetenskapligt belägg för ett sådant påstående:
”Vissa studier tyder på att mindre skolor kan ge bättre resultat för vissa elever, medan andra studier inte hittar något starkt samband eller till och med ser en fördel för större skolor”
Fördelar med mindre skolor:
- – Mer personlig uppmärksamhet: Lärare kan ha bättre koll på varje elevs behov och ge mer individanpassad undervisning.
- – Tryggare miljö: Mindre skolor kan upplevas som tryggare och mindre stressande för eleverna.
- – Större gemenskap: En mindre skola kan bidra till en starkare gemenskap och samhörighet bland elever och lärare.
- – Bättre studieresultat: Vissa studier visar att elever i mindre skolor kan uppnå bättre resultat, särskilt de som har svårigheter i skolan.
- – Större engagemang: Lärare har oftare större engagemang och ork att vara relationsskapande.
Nackdelar med mindre skolor:
- – Begränsat utbud: Mindre skolor kan ha svårt att erbjuda ett brett utbud av kurser och aktiviteter som större skolor.
- – Ekonomiska utmaningar: Mindre skolor kan ha svårt att ekonomiskt klara sig, särskilt om de har få elever.
- – Svårare att rekrytera: Mindre skolor kan ha svårare att rekrytera behöriga lärare
- – Begränsade resurser: Mindre skolor kan ha svårare att erbjuda specialpedagogiskt stöd och resurser.
- – Mindre anonymitet: Elever kan ha svårare att vara anonyma och känna sig mer utsatta.
- – Risk för sämre resultat: Mindre skolor kan ha sämre resultat om de är överrepresenterade av resursskolor eller har brist på behöriga lärare.
Generellt kan man säga att mindre skolor kan vara ett bra alternativ för vissa elever. Det är viktigt att väga fördelar mot nackdelar. Men inget är hugget i sten. Vad det blir är också resultat av politiska ambitioner och satsningar.
Och, som sagt, vill man ha en levande landsbygd är närhet till skolan en viktig pusselbit i det som gör landsbygden levande.
Förr låg skolorna ganska tätt. Backar man 100-150 år fanns det en skola i nästan varenda liten by. Men då fanns inga skolskjutsar eller föräldrar som skjutsade ungarna till skolan. Det var ”apostlahästarna” som gällde. När man gick till fots fick det inte vara alltför långt till skolan.
Idag är det nästan tvärtom. Oavsett hur nära det är till skolan så ska ungarna ha skjuts. Trafiken är så tät och hetsig att det nästan är farligt för ungarna att gå eller cykla till skolan. Inte sällan är det föräldrarna själva som har bråttom när de ska lämna och hämta sina ungar.
På tal om utarmning av landsbygden vill jag nämna ett aktuellt exempel från Eskilstuna. Enligt en ny lag är det nu Trafikverket som ansvarar för vägbelysningen på landsbygden. Det kan nu resultera i att de nio lyktstolpar som sitter längs vägen förbi Jäders kyrka kan komma att släckas ner.
På de nio belysningsstolpar som nu sitter där, och som ägs av Eskilstuna kommun, sitter det gula klistermärken med texten; ”Belysningen kommer att tas bort” (se lästips)
Om nu inte Trafikverket sätter upp egna belysningsstolpar kommer det att bli mörkt längs vägen förbi Jäder kyrka.
Blir landsbygden mer levande av att man även släcker ner de få ljuspunkter som finns kvar?
Rolf Waltersson
Lästips: