Artikeln har varit publicerad som ledare i nättidningen Internationalen.
*******
Globalt moratorium för utvinning
Men Trump har bejakat brytning
Skärpt konkurrens USA- Kina
Den nödvändiga gröna omställningen av världens ekonomier har legat till grund för en starkt ökad efterfrågan på en rad olika metaller. Det föranleder flera nationer och bolag att också kasta lystna blickar mot de noduler med stora mängder råvara som är belägna långt ner i världshaven.
I förlängningen handlar det även om en kapitalistisk världsekonomi och en över tiden stark tillväxt – med ett ökat uttag av metaller ur jordskorpan som följd. På sikt kommer tillgångarna på flera avgörande metaller att sina, vilket driver kapitalet mot mer svårtillgängliga områden. Frågan är när blickarna också kommer riktas ut mot rymden och asteroider med omfattande tillgångar? Systemets vinst- och överlevnadsjakt saknar gränser.
Utvinning av dessa metaller ur havsdjupen är förbundet med ett antal allvarliga – och kanske förödande – hot mot miljön. Vi har idag en alltför bristfällig kunskap om ekosystemen i dessa hav för att det ska gå att bedöma konsekvenserna av storskalig gruvverksamhet.
Det som oroar är bland annat de stora plymer av sediment som kommer spridas när enorma mängder material från havsbottnarna sugs upp, liksom när de delar av materialet som inte innehåller metaller släpps tillbaka ut i havet. Därtill lagras enorma mängder koldioxid i våra hav och vi har ingen aning om vilka konsekvenser omfattande gruvbrytning riskerar att få.
Den rådande situationen fick FN-organet International Sealed Authority (ISA) att i augusti 2023 utlysa ett globalt moratorium för brytning av metaller i världshaven, fram till dess att bilden klarnat över vilka konsekvenser den typen av exploatering skulle få.
USA är inte medlem av ISA och i april i år utfärdade Donald Trump en exekutiv presidentorder som gav grönt ljus till utvinning av metaller inom gränsen för landets territorialvatten. Men, som den obestridlige globala härskare Trump ser sig som, inbegrep det också utvinning på internationellt vatten.
Dagens styre i Washington struntar, precis som när det gäller utvinning av fossila bränslen, blankt i alla fatala konsekvenser en sådan hantering kan föra med sig. Intresserade bolag ges välsignelse att bara köra på till mesta möjliga profit.
Den region där risken är överhängande att en brytning kommer till stånd är inom Clarion Clipperton-zonen. Den sträcker sig mellan Mexiko och Hawaii med en area lika stor som Europa. Undersökningar har visat att det handlar om vår planets mest nodultäta region. Redan har det kanadensiska bolaget TME ansökt om tillstånd att få börja utvinna.
USA:s agerande bör ses som en pusselbit i dess skärpta kamp mot Kina om kontrollen över vår planets tillgångar av metaller där även motparten, som har samarbetsavtal med flera önationer i Stilla havet, när som helst kan signalera att man också är redo att börja utvinna metaller från havsbotten.
Inte minst är Kinas globala kontroll över lejonparten av de sällsynta jordartsmetallerna något som Washington till nästan varje pris vill ändra på. Idag verkar ländernas värjor – åtminstone ekonomiskt – stötas samman i det resursrika Kongo-Kinshasa. USA har precis ingått ett avtal med landets regering, som även inbegriper metaller, samtidigt som en majoritet av Kongo-Kinshasas gruvor ägs av kineser.
Trumps vilja att annektera Grönland bottnar också till viss del i att berggrunden här rymmer stora mängder av sällsynta – och outnyttjade – jordartsmetaller.
Mycket ser mörkt ut när vi blickar ut över en värld som slits sönder av exploatering och konflikter.
Men verkligheten går att förändra, ingen framtid är huggen i sten. Glöm inte att exempelvis Norges regering i slutet av förra året – efter omfattande protester – pausade sitt beslut att börja utvinna metaller i bland annat Barents hav!
