Hans Skagerlind:
Politiker verkar utgöra en egen samhällsklass. Novus senaste demokrati-rapport visar generellt på en tydlig klyfta mellan väljare och folkvalda. Den uppmärksammades redan för flera år sedan av liberalen Olle Wästberg. Han var demokratiutredare och noterade att den ledande politikerkåren fjärmade sig från väljarna. En annan oroande trend var den framväxande populismen som drevs av extrema högerpartier.
I hela den västliga världen finns en tydlig tendens att fascistiska idéer breder ut sig. Förutom att partier sprider vulgär populistisk och rasistisk propaganda sker en anpassning till de partierna. Den märks på alla plan, politiskt. retoriskt och ideologiskt.
I vårt land har regeringen fullt ut omfamnat SD. Vid varje presskonferens som regeringen håller finns SD närvarande trots att partiet inte ingår i regeringen. Stora delar av regeringspolitiken kommer från Sverigedemokraternas partiprogram. Flera av statsråden har anammat SD:s retorik. Jag tänker särskilt på migrationsministern Johan Forssell.
När det gäller synen på världsläget och säkerhetspolitiken blir anpassningen ännu tydligare. Vänsterpartiet som tidigare anslutit sig till USA:s uppfattningar angående Venezuela och Syrien har övergivit ståndpunkter om antiimperialism och nedrustning. Nu sällar de sig till upprustningsivrarna.
Samtliga riksdagspartier står enade bakom den moderata försvarsministern som kräver att 300 miljarder ska satsas på upprustning. Man kan få intrycket att vi redan lever i en enpartistat. Inom parentes måste nämnas att Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg var en av de första att kräva statlig upplåning för att stärka försvarsindustrin.
På Socialdemokraternas kongress sa Magdalena Andersson att SAP ska vara ett parti för hela folket. Den retoriken antyder att svenska arbetare har gemensamma intressen med den alltmer välbärgade överklassen. Mediernas rubriker om sossarnas vänstersväng är inget annat än trycksvärta i rubriker. På kongressen togs också beslut som innebär att SAP tillsammans med regeringspartierna kommer att trängas under Sverigedemokraternas bruna parasoll.
Politikernas distans till väljarna blir uppenbar då det gäller för landet viktiga säkerhetsfrågor. Väljarna har inte fått möjlighet att ta ställning till NATO-anslutning eller DCA-avtalet med USA. Det senare ger USA tillträde till svenskt territorium för att kunna öppna 17 militärbaser. Likaså beslutade riksdagen ovanför väljarnas huvuden om att Sverige skulle bistå USA/NATO i deras oprovocerade krig mot Afghanistan och Libyen.
Var tredje svensk anser att politiker försvagar demokratin, 61 procent av svenska folket tror inte att politiker litar på väljaren. Vad ska väljarna rösta om i valet nästa år? Ska ROT- och RUT-avdragen vara fyrtio eller femtio procent?
Hans Skagerlind,
ej partiansluten
